När ett barn blir offer för ett brott

  • Gör en brottsanmälan till polisen så snabbt som möjligt. Skaffa även ett rättegångsbiträde.
  • Polisen hänvisar barnet till läkare för grundliga undersökningar så snabbt som möjligt efter händelsen. I samband med undersökningen kan skadorna fotograferas. Ibland tas också blod- och urinprov samt andra nödvändiga prov. Undersökningen av ett barn börjar med en vanlig läkarundersökning, där läkaren lyssnar på hjärtat och lungorna, känner på magen och tittar i munnen. Barnet undersöks från ”topp till tå”, så att man inte missar något viktigt.
  • Om barnet har förts till läkare före brottsanmälan har gjorts är det viktigt att beakta att läkare, andra hälsovårdsmyndigheter och vissa andra myndigheter är skyldiga att göra barnskyddsanmälan och brottsanmälan då de misstänker sexuellt utnyttjande av barn. Om hälsovårdsmyndigheterna misstänker att ett barn har misshandlats är de skyldiga att göra barnskyddsanmälan och brottsanmälan. Också polisen är skyldig att göra barnskyddsanmälan då det misstänks att ett barn har blivit utsatt för misshandel eller ett sexualbrott. Barnskyddsmyndigheterna ska bedöma barnets situation och säkerställa att barnet är tryggt. Dessutom erbjuder barnskyddsmyndigheterna vid behov hjälp även till föräldrarna.
  • Diskutera med polisen i vilket skede av undersökningen man eventuellt skaffar professionell hjälp till barnet. Den polis som har hand om undersökningen av brottet måste känna till ifall man har sökt hjälp, eftersom detta i ett senare skede kan ha betydelse för utvärderingen av barnets berättelse. Vid de inledande förhören kan det vara till nytta för barnet om en stödperson finns närvarande, men det rekommenderas att ett barn som omfattas av förundersökning hörs innan man inleder terapin. Det är också viktigt att man med beaktande av barnets utvecklingsnivå berättar om vad som kommer att ske i brottsprocessen.
  • Pressa inte barnet att berätta om saken. Polisen och andra sakkunniga sköter den närmare utredningen.
  • Om barnet vill berätta om vad som har hänt, skriv upp hans eller hennes berättelse så ordagrant som möjligt. Undvik absolut att lägga till dina egna tolkningar. Om du är tvungen att precisera något, ställ neutrala frågor som ”Vad menar du?” eller ”Kan du berätta mer om det där?”. Ta inte själv upp nya ärenden i diskussionen.
  • Håll fast vid vardagsrutinerna i så stor omfattning som möjligt.
  • Prata inte om det som har skett med andra om barnet är närvarande.
  • Beklaga och ömka inte barnets situation inför honom eller henne. Be även att andra fullvuxna undviker sådant. Ibland kan omgivningens kraftiga reaktioner vara lika skadliga för barnet som själva upplevelsen av att bli offer för ett brott.
  • Försök att hantera din egen ångest då barnet inte är på plats.
  • Sköt även om att du själv orkar. Via Brottsofferjouren kan du och ditt barn avgiftsfritt få en stödperson. Där får du även tips på annan professionell hjälp.
  • Även om straffprocessen kan ta länge är barnets andel i processen slutar när han eller hon har berättat om saken i samband med förundersökningen. Efter detta ska barnet få fortsätta sitt liv så normalt som möjligt. Familjen är barnets viktigaste stöd. För ett barn är det inte lika viktigt som för en vuxen att gärningsmannen döms för brottet.
  • I takt med att brottsprocessen framskrider kan bland annat polisen och Brottsofferjourens serviceställen ge mer information och råd.

Läs mer

Brottsprocessinformation till unga brottsoffer
Guide till föräldrar: Barn som brottsoffer
Brottsofferjourens de ungas egna sidor (på finska)