Terrorismens offer

Offer för terrorism är brottsoffer precis som andra som blivit utsatta för brott. Det avvikande här är att handlingen har politiska motiv och det främsta syftet i allmänhet är att skada en stat och orsaka instabilitet. Attacken kan vara riktad mot en stor grupp människor. I allmänhet drabbas offren slumpmässigt av terror. Sådana attacker har vi sett de senaste åren mot flygplatser, metrostationer och publikevenemang eller när lastbilar har kört in i en folkmassa med katastrofala följder.

När det gäller bekämpande av terrorism spelar internationell samverkan en väsentlig roll. Det så kallade terrorismdirektivet som gäller terrorbrott antogs inom EU våren 2017. Medlemsländerna förpliktas att skärpa lagstiftningen genom att göra det straffbart att ta emot terrorismutbildning, göra resor i terrorismsyfte och finansiera terrorism. Nya regelverk finns även om bland annat utredningsmetoder och informationsutbytet mellan medlemsländerna. I direktivet fastställs även särskilda åtgärder när det gäller stöd till och rättigheter för offren.

De rättigheter som fastställts i direktivet är i stort de samma som rättigheterna i EU:s brottsofferdirektiv, men till vissa delar går de längre. I Finland tillgodoses merparten av dessa rättigheter redan idag. Direktivet förutsätter även att ett särskilt beredskapssystem upprättas så att offren och deras familjemedlemmar får hjälp och stöd omedelbart efter attacken. Direktivet ska nationellt träda i kraft hösten 2018.

Vem är offer för terrorism?

Det har diskuterats mycket kring hur terrorismens offer ska definieras. Direkta offer är de som blivit utsatta för en attack, det vill säga de som har dött eller skadats i attacken och deras närstående. En bredare definition fastställer att även de anses vara offer som varit i närheten av och mål för en attack men klarat sig fysiskt oskadda undan attacken. Det är även viktigt att beakta konsekvenserna med tanke på en bredare bekantskapskrets och släkten i stort.

I brottsrättslig mening är de som indirekt drabbas av en attack inte brottsoffer, men många av dem behöver också stöd för att klara sig vidare efter en traumatisk händelse. De som varit på plats kan även kallas till en rättegång som vittnen. Detta kan väcka frågor och rädslor.

Lokalbefolkningen och samhället i stort kan även ta skada av en terrorattack, och detta bör beaktas i politiska beslut och stödåtgärder.

Att bli offer utomlands

Utlänningar finns ofta bland offren i en terrorattack. De kan befinna sig där temporärt, till exempel som turister, vistas i landet eller vara fast bosatta där. Om offret återvänder till hemlandet sköter myndigheter och hjälparbetare i olika länder om hens ärenden. Offret och hens närstående behöver ofta särskilt stöd när det gäller att söka skadeståndsersättning, delta i eventuella rättegångar samt för att överhuvudtaget få information från myndigheterna i det land där attacken skedde. Språk- och kulturskillnader samt skillnader i rättssystemen gör det svårare att sköta ärenden.

EU:s brottsofferdirektiv liksom terrorismdirektiv fastställer offrets ställning när det gäller fall över gränserna inom unionen. Utgångspunkten är att offret bör få stöd och hens rättssäkerhet ska säkerställas oavsett i vilket EU-land brottet har skett. Direktivet omfattar emellertid inte sådana fall då en terrorattack har skett utanför EU.

Brottsofferjouren hjälper personer bosatta i Finland som har blivit offer för brott utomlands och likväl utlänningar som har blivit offer för brott i Finland. Om det behövs använder vi oss av tolktjänster. Vi samarbetar även med andra europeiska brottsofferorganisationer via takorganisationen Victim Support Europe (VSE).