RIKU-lehti 1/2019 – Tema: Terrorism

Hotet om terrorism

Inrikesministeriet har i november 2018 gett ut publikationen: Nationell strategi för bekämpning av terrorism 2018–2021. Strategin bekräftades 2010 och uppdaterades 2014. Syftet med den nationella strategin är att bemöta de krav som den förändrade omvärlden och det kontinuerligt ökade hotet om terrorism ställer för terrorismbekämpningen. Bekämpningen av terrorism ingår som en del i det internationella säkerhets- och utvecklingssamarbetet och skall trygga landets nationella intressen samt främja Finlands och finländarnas säkerhet.

Förändringar och hot i det finländska samhället förändras snabbt och är svåra att förutspå. De här förändringarna kräver allt effektivare sätt att identifiera hot och kunna samverka bättre än tidigare för att kunna bekämpa terrorism. Terrorism utgör ett hot mot den nationella säkerheten och mot statens självbestämmanderätt. Terrorism kan utgöras av våld mot samhällets medlemmar, beslutsfattare och beslutsförmåga. Finland måste ha beredskap och kapacitet att bekämpa terrorism genom ett nära samarbete mellan myndigheter och samhällsaktörer. Förebyggande arbete innebär att det sker planering, anskaffningar, ansvarsfördelning mellan aktörerna och övningar under normala förhållanden.

Målet med den nationella strategin är att förebygga terrorism, trygga landets kapacitet att bekämpa terrorism, skapa olika verksamhetsmodeller, styra utnyttjandet av resurser samt utveckling av lagstiftning. Vidare är målen med strategin att beskriva olika åtgärder som behövs för att säkerställa terrorismbekämpningens kapacitet, skapa långvariga riktlinjer, enhetlighet samt effektivisera myndigheternas verksamhetsmöjligheter för att kunna ingripa och påverka.

Nuläge

Idag hotas världen i allt högre grad av den radikala islamitiska terrorismen. Merparten av terrorattackerna sker i konfliktområden såsom i tex Syrien, Irak, Nigeria, Somalia och Afghanistan. Men även Europa hotas av den växande terrorn och tusentals attacker har genomförts under åren 2015–2018. Den största aktivaste terrororganisationen är ISIL sedan 2014 men även al-Qaida utgör ett hot. Verksamheten inom den radikala islamitiska terrorismen har ändrats under de senaste åren och målet för attackerna har varit att maximera antalet offer. Det största hotet utgörs av enskilda aktörer eller små celler och riktas mot multinationella företag, banker, ambassader samt Europeiska unionens institutioner.

Attackerna orsakar i regel materiella skador men även enskilda människors liv och hälsa hotas. Den radikala islamitiska terrorismen har även brett ut sig i västvärlden och har lett till en aktivering av högerextremistiska rörelser. Extremhögern attackerar vanligtvis etniska minoriteter och politiska motståndare. Terrorismen stöds i västvärlden genom penninginsamlingar, radikalisering, värvning och utländska terrorister har möjlighet att resa till och från Europa och konfliktområden i världen. Terrorismen finansieras med att hjälpa av en systematisk finansiering genom att internationella penningförmedlare, olika penningstransaktionssystem och penningkurirer möjliggör penningtransaktioner mellan länder i och utanför Europa.

Terroristhotet mot Finland har även ökat i och med att Finland har en större synlighet i konfliktområden. Samtidigt har antalet asylsökanden ökat märkbart och under hösten 2015 hade Finland ett rekordantal sökande som har aktiverat invandrarfientliga och högerextremistiska aktörer. Det har lett till en ökad polarisering i samhället.

Den framtida utvecklingen

Personer som varit med i terroristorganisationer som återvänder från konfliktområden ökar terroristhotet i Europa. De kan utgöra ett hot eller dela med sig av sitt kunnande, samt har bättre kontakter i konfliktområden. Det finns en möjlighet att terrorattacker utförs av allt yngre personer, kvinnor eller radikaliserade brottslingar. Den virtuella världen utgör en även större möjlighet att bilda terroristiska celler. Den tekniska utvecklingen med krypterade applikationer underlättar kontakter i terroristiskt syfte. Vidare möjliggör nya former av penningtransaktioner såsom tex virtuell valuta och mobila pengar flyttning av pengar anonymt och snabbt. I terrorattacker kan olika explosiva ämnen, kemiska eller biologiska vapen samt kärnvapen och andra radioaktiva ämnen användas.

Internationellt samarbete

Bekämpning av terrorism kräver ett brett internationellt samarbete som Finland främjar genom att utveckla informationsutbyte, dela med sig av bästa praxis, erfarenheter och kunnande. Antiterroristiskt arbete i Europeiska unionens medlemsländer är en viktig del i bekämpningen av terrorism. Finland deltar aktivt i verksamhet mot terrorism i FN, EU, Europarådet, OSSE, koalitionen mot ISIL, Europol, Eurojust och övriga internationella sammanhang som tex säkerhets- och underrättelsetjänster.

Bekämpning i Finland

Grunden för bekämpning av terrorism i Finland kräver ett bra samarbete mellan alla myndigheter och samhällsaktörer. Det bör finnas en förståelse för hur olika aktörer verkar och vilka resurser som finns samt vilken ansvarsfördelningen är. Polisen har huvudansvaret för att bekämpa terrorism och delas in enligt skyddspolisen, lokalpolisen, centralkriminalpolisen som alla har olika uppgifter i terroristbekämpningen. Skyddspolisen underrättar om terrorism, lokalpolisen jobbar förebyggande och operativt, centralkriminalpolisen hämtar information och undersöker terroristbrott. Vidare deltar även gränsbevakningsväsendet, försvarsmakten och Tullen i terrorismbekämpningen.

Terrorismarbetet i Finland består främst av förebyggande arbete vilket innebär att man försöker förebygga orsaker och motiv som kan leda till radikalisering. Politiska beslut och strategier bör förebygga polarisering och olikvärdighet i samhället. Marginalisering och polarisering leder till ökad radikalisering. Myndigheter försöker även i ett tidigt skede avslöja och förebygga brott med hjälp av underrättelse, analyser och observationer, undersökningar och samarbete. Gränskontroller vid flygplatser, i hamnar, och gränsövergångsställen på landsvägar spelar även en viktig roll för att kunna avslöja personer kopplade till terrorism. En viktig del är även att bekämpa finansiering av terrorism genom olika undersökande åtgärder och utredningar.

Vid terroristbekämpningsarbetet har även myndigheternas beredskap och praktiska handlingsförmåga betydelse genom att snabbt kunna identifiera och hantera terroristbrott och att snabbt normalisera samhället. Utbildning, kapacitet på utrustning samt gällande lagstiftning spelar härvid en roll. Samarbete mellan myndigheter är viktigt samt att man delar på resurser och kompetens. Finländska myndigheter kan även bistå utländska myndigheter i krissituationer. Handräckning till polisen kan fås från Försvarsmakten och Gränsbevakningen.

Skyddspolisen har tagit i bruk en ny hotnivåskala i juni 2017 föra att beskriva hotet om terrorism i Finland. Skalan har fyra nivåer; lågt, förhöjt, högt och mycket högt. Kommunikationen är viktig ifall det sker terrordåd och kan rädda liv och förhindra skador. Myndigheterna behöver kommunicera snabbt och öppet för att minska på rädsla och oro i samhället vilket även är ett syfte med terrordåden. Det är även viktigt att minska på spridningen av felaktig information och istället se till att det finns fakta att tillgå. För mera information se: Nationell strategi för bekämpning av terrorism

Nina Jansson
handledare
RIKUs serviceställe i Vasa

Hela tidningen på finska (pdf)


Läs mera: 

Terrorismens offer