Quick quit Skip to content

Främjandet av likabehandling ökar tilltron till polisen

Blog

Linnea West

Polisen expert på frågor gällande likabehandling

Polisen har själv fastslagit en vision för sig: polisen skapar trygghet, alltid och för alla. Det är ett fint och stort löfte, som dock kräver arbete på många områden för att kunna uppfyllas. Frågorna kring likabehandling har lyfts fram i och med att lagstiftningen har utvecklats, men också på grund av att världen har förändrats.

Den nya diskrimineringslagen trädde i kraft 2015 och i och med den är det myndighetens och arbetsgivarens skyldighet att främja likabehandling. Enligt lagen ska myndigheten bedöma hur likabehandling uppnås i deras verksamhet och vidta åtgärder som behövs för att främja likabehandling. Främjandet av likabehandling har också lyfts fram som en tyngdpunkt i polisens resultatstyrning. Vid polisstyrelsen håller man dessutom på med ny landsomfattande Polisens likvärdighets- och likabehandlingsplan.

Enbart polisen som organisation är ett tvärsnitt av människor som bor i Finland. Polisen ska behandla alla lika – såväl inom organisationen som också bland kunderna. Då lagstiftningen har framskridit kan man ännu mera av framtidens poliser vänta sig kunskap om frågor gällande likabehandling samt respekt för mänskliga rättigheter. Utan medborgarnas förtroende är polisens verksamhetsförutsättningar rätt svaga. Polisstyrelsen har numera en egen arbetsgrupp som funderar över och utvecklar frågor om likvärdighet och likabehandling. Jag hör själv till gruppen och jag har fått erfara hur viktigt främjandet av likabehandling hos polisen upplevs. Polisens mångfald syns förträffligt till exempel inom den här gruppen och arbetsgruppen vill dra nytta av den här utgångspunkten då man diskuterar med företrädare för olika minoriteter. En betydelsefull dialog har redan startat!

En jämlik trygghet

Vid utredningar om den inre säkerheten har man märkt, att säkerheten inte förverkligas jämlikt för alla. Enligt utredningen upplever unga med invandrarbakgrund och handikapp mera våld och hotelser om våld än övriga. Äldre människor råkar i stället mera sällan ut för brott än den övriga befolkningen. Kvinnor i Finland råkar ut för våld i nära relationer näst mest av EU-länderna och av alla människor som dör av olycksfall eller våld i Finland är en tredjedel män.

Säkerhetsmyndighetens skyldighet är förstås att jämlikt trygga alla, men det är tydligt att behovet är större för en del än för andra och det här borde kunna identifieras. En jämlik behandling betyder nämligen inte likabehandling, utan en del behöver så att säga litet bättre service, för att de ska komma till sin rätt. För att trygga den verkliga jämlikheten är det i en positiv särbehandling alltså fråga om nödvändiga specialåtgärder, genom vilka ställningen och förhållandena för människor som hör till en viss grupp förbättras. Avståndet är alltså olika mellan olika grupper för att nå samma position.

Likabehandling inom polisen syns också utåt   

Då medborgarna bildar sig en helhetstrygghet är främjandet av likabehandling en viktig del. Åtgärderna bör styras direkt med beaktande av medborgarnas vardag. Dessutom måste arbetet synas också inom polisen, först då är det trovärdigt. Viktigt vid främjandet av likabehandlingen inom polisen är inte bara de som arbetar inom polisorganisationen utan också det, hur polisen ser ut utåt. Genom att främja t.ex. olika minoriteternas likvärdiga ställning inom polisen, sänder vi ett budskap till samhället. I bästa fall tryggar det här inte bara de mänskliga rättigheterna, utan också förtroendet för polisen bland medborgarna. Polisen kan också på ett mera trovärdigt sätt övervaka de mänskliga rättigheterna, då eget bo är rent. Det här kräver förstås en kultur med öppen diskussion.

Förmännen har ett ansvar

Var och en inom vår administration är för egen del ansvarig för att inte uppträda eller sporra andra att uppträda diskriminerande eller nedsättande. Yngre poliser tillägnar sig ofta äldres attityder. Förmännen har här ett särskilt ansvar för sina underordnades handlingssätt och den allmänna atmosfären. Förmannen ska alltid ingripa om det till hans eller hennes kännedom kommer att någon uppträtt diskriminerande eller nedsättande. Arbetstagaren är också skyldig att rapportera till sin arbetsgivare om han eller hon märker diskriminerande eller nedsättande beteende. Till förmännens vardag också hos polisen hör att komma ihåg, att attityder flyter oppifrån ner.

Förändringar i attityder sker inte över en natt. Budskapet som förmännen sänder har stor betydelse för hur man framöver förhåller sig till saken. Om förmannen upptäcker brister i den likvärdiga behandlingen, och inte ingriper i det, blir det som sker godtagbart i andras ögon. Det räcker inte enbart att få bort diskriminering och osakligt beteende, då avsikten är att främja likabehandling. Avhållsamhet av vissa saker för då inte saken aktivt vidare. Målet är att lyfta allas trygghet till samma nivå, vilket kan kräva dylika åtgärder som för en positiv särbehandling och över huvud taget identifiering av olika befolkningsgruppers behov.

Medborgarnas förtroende är viktig för polisen

Förverkligandet av medborgarnas rättskydd är beroende av förtroendet för polisen. I en rapport (2019) om hatbrott som Polisyrkeshögskolan gjort finns ett omnämnande, att antalet hatbrott som kommit till kännedom påverkas förutom av antalet brott också av människors villighet att anmäla om misstänkta brott till polisen. Enligt Justitieministeriets utredning (2016) som nämns i samma rapport, anmälde endast 21 procent av de som svarat på förfrågan och som upplevt trakasserier eller hatretorik, det för någon. En allmän orsak till att man inte anmälde det var den, att svararna inte trodde, att man skulle ha gjort något åt saken.

Alla som bor i Finland skall kunna lita på polisen. Med anknytning till det här temat nämns i Polisens strategi för förebyggande verksamhet för åren 2019 – 2023 följande: ”Kontakten och interaktionen mellan polisen och minoritetsgrupperna är viktiga för alla parter. Genom dem kan man stärka likabehandlingen, främja goda relationer mellan befolkningsgrupperna och öka minoriteternas förtroende för polisen och samhället i stort. Interaktionen ger polisen information om minoritetsgruppernas bekymmer, säkerhetsproblem och faktorer som påverkar olika minoritetsgruppers säkerhet och trygghetskänsla.”

Förtroendet för myndigheter är viktigt just bl.a. för att kunna få bort hatbrotten. Näringslivets delegation klargjorde i sin Värde- och attitydundersökning våren 2020, hur Coronakrisen har inverkat på finländarnas förtroende för 30 olika verksamma sektorer eller aktörer i samhället. Enligt den här undersökningen har polisen fortfarande högt förtroende bland medborgarna. Tack vare det här känner jag mig förhoppningsfull, att genom att fortsätta arbetet med likabehandling skulle också alla offer för hatbrotten lita på att polisen aktivt jobbar för deras bästa.

Text:
Linnea West
Äldre kriminalkonstapel, FöM, ÖYHS-studerande

Polisinrättningen i Österbotten