Stöd för brottsoffer under rättegången
Det kan vara en betungande upplevelse att falla offer för brott och rättegången kan orsaka nervositet eller kännas skrämmande. Du kan be om stöd och råd under hela rättsprocessen från Brottsofferjouren.
Vi erbjuder personlig rådgivning per telefon, i chatten och ansikte mot ansikte. Du kan även be om en stödperson från vårt serviceställe. Med hjälp av Brottsofferjourens hjälp kan du möta rättegången så förberedd som möjligt och vara medveten om dina rättigheter och processens gång.
- Brottsofferjouren 116 006 på svenska och finska
- RIKUchat – tjänst på webben
- Juridisk telefonrådgivning 0800 161 177
- Stödperson från servicestället
- Vittnesstöd
- Lämna kontaktbegäran
Före sammanträdet
Tingsrätten kallar parterna till den muntliga rättegången där de skriftliga bevisen gås igenom och där parterna och vittnena vid behov hörs. Lindrigare och enklare brottmål kan även avgöras utan muntlig förhandling i ett så kallat skriftligt förfarande om den brottsmisstänkte är myndig och har erkänt gärningen i förundersökningen och om båda parterna ger sitt samtycke till förfarandet. Då behövs det nödvändigtvis inte hållas en rättegång. I skriftligt förfarande avgör domaren ärendet på grundval av det skriftliga materialet utan att hålla en muntlig huvudförhandling.
Tingsrätten skickar en kallelse till rättegången av vilken det framgår om offret måste närvara personligen vid rättegången. Då kallas offret, liksom vittnena i brottmålet, dit vid vite och offret har rätt till en så kallad vittnesersättning (bl.a. dagpenning och ersättning för resekostnader).
Tingsrättens sammanträden är offentliga och vem som helst kan delta i ett sammanträde. I vissa känsliga fall som kräver sekretess kan man be att ärendet behandlas bakom stängda dörrar varmed utomstående människor avlägsnas från rättssalen. Tingsrätten beslutar om handläggningens offentlighet från fall till fall.
Ankomst till tingshuset
I regel anländer man till tingshuset via en säkerhetskontroll. Rätten har en infotavla med tidtabeller och salarnas nummer för sammanträdena under dagen. Information om rättssalarna finns också invid dörren till salarna.
Rättegången framskrider enligt egen plan så det är bra att förbereda sig på att vänta. Meddelade tidtabeller är riktgivande.
Om du inte fått lov att avlägsna dig från tingshuset ska du vänta vid tingshuset på att bli inkallad till rättssalen såvida domaren inte separat meddelat att ärendet behandlas senare än vad som anges i kallelsen. I så fall kan du avlägsna dig från tingshuset och komma tillbaka till den nya angivna tiden. Om du är målsägande eller vittne och upplever att det är jobbigt att vänta i samma utrymme som motparten kan du fråga efter ett separat väntrum. Detta bör göras i god tid före rättegången.
Rättegången inleds vanligtvis genom att ropa upp namnet på den åtalade, varefter alla som ska närvara vid sammanträdet förflyttar sig till salen. Det är inte möjligt att avlägsna sig från rättssalen mitt i förhandlingen, men vid behov kan du be domaren om en paus. Se till att din telefon är på ljudlös innan du går in i rättssalen.
Rättegången kan räcka flera timmar eller ibland hela dagen. Det är bra att ta med pengar för lunch eller en matsäck att äta under pausen.
Närvarande vid sammanträdet
Vid rättegången närvarar flera personer, såsom:
- Rättens ordförande, dvs. en lagfaren domare
- Nämndemän, dvs. lekmannadomare deltar i rättens sammanträde vid vissa brott. Ibland kan det istället för nämndemän finnas flera domare under sammanträdet.
- Sekreterare
- Åklagare
- Målsägande, dvs. brottsoffret
- Svarande, dvs. den brottsåtalade
- Svarandens och målsägandens rättsbiträden, dvs. advokater och jurister med tillstånd att biträda vid rättegång
- Vittne
- Dessutom kan en stödperson, tolk och intressebevakare närvara. Målsäganden och vittnen kan via Brottsofferjouren be om en stödperson till rättegången.
En ställföreträdande intressebevakare är med i fall där målsäganden eller den åtalade är minderårig och om vårdnadshavaren inte kan bevaka den minderårigas intressen. Intressebevakare kan även utses till vuxna.
Ibland vill målsäganden eller vittnet inte möta den åtalade. Då kan man be om en skärm i salen som förhindrar synkontakt eller hålla hörandet i ett annat utrymme via videoförbindelse. Rätten kan också besluta att den åtalade inte är i samma rum under hörandet.
För åklagaren, målsäganden och svaranden används den gemensamma benämningen part.
Behandling av brottmål i tingsrätten
Ordförande säkerställer först att alla som kallats till rättegången är på plats.
Om alla kallade inte är på plats kan ärendet i vissa fall ändå behandlas eller så kan åtminstone personerna som är på plats höras. Ofta måste dock sammanträdet flyttas till en annan dag varmed alla måste infinna sig till en ny rättegång.
Då sammanträdet flyttas har närvarande målsäganden och vittnen som utnämnts av åklagaren rätt till vittnesersättning.
Efter att de kallades närvaro har bekräftats avlägsnas vittnena från salen för att invänta sin egen tur. Vittnena kallas in genom att deras namn ropas upp.
Framställa yrkande och avge svaromål
I början av sammanträdet framställer åklagaren och målsäganden eller dennes biträde sina egna yrkanden. Den åtalade svarar på yrkanden genom att meddela om hen anser att yrkandena är korrekta.
Sakframställning
Parterna framför sina egna synpunkter i ärendet och händelseförloppet samt motiverar sina yrkanden.
De berättar också vilka skriftliga bevis de åberopar och vad de strävar efter att bevisa med dessa samt vilka personer de vill höra och varför. Ordningen för framställandet av ärenden är densamma i alla skeden av förhandlingen: åklagaren, målsäganden och den åtalade.
Bevisning
Under bevisningen går man igenom skriftliga bevis och realbevis (t.ex. videoupptagningar) och så hör man parterna och eventuella vittnen.
Målsäganden och den åtalade har rätt att ställa frågor till varandra och till vittnena. Om parterna har rättsbiträden är det vanligtvis de som ställer frågorna för deras del. Berättelserna registreras. I vissa fall kan förhöret ha spelats in på video redan under förundersökningen varmed videon kan användas vid rättegången.
Ofta ombeds brottsoffret, dvs. målsäganden, att fritt redogöra för händelserna och följderna av dem. Målsäganden hörs i bevissyfte, varmed hen måste tala sanning. Målsäganden har negativ sanningsplikt, dvs. hen är inte skyldig att tala, men om hen talar måste hen hålla sig till sanningen.
Vittnet måste sanningsenligt berätta allt hen vet och minns om händelsen. Vittnet har positiv sanningsplikt, dvs. vittnet måste sanningsenligt och utan att undanhålla något berätta vad hen vet om ärendet som undersöks, om hen inte har rätt eller skyldighet att vägra vittna.
Den åtalade behöver inte tala sanning eftersom ingen behöver vittna mot sig själv.
Efter hörandet framställs eventuella yrkanden till följd av närvaron vid rättegången. Målsäganden och vittnen som kallats av åklagaren kan ersättas av staten för rättegångsdagen för dagpenning, resor med det billigaste transportmedlet och eventuella nödvändiga övernattningskostnader samt eventuellt inkomstbortfall. Ersättningen som staten betalar för att närvara vid rättegången är något annat än skadeståndet som yrkas av den åtalade. Om målsäganden eller vittnet inte har möjlighet att betala kostnaderna för rättegången själv, kan hen ansöka om ersättning på förhand från närmsta polisstation där hen ska visa kallelsen till rättegången.
Slutord
Parterna gör en slutlig sammanfattning av bevis som presenterats och lägger fram sina egna åsikter om hur ärendet borde avgöras. Vanligtvis sköter eventuella rättsbiträden om slutpläderingarna för parternas del.
Domen
Som avslutning på sammanträdet töms rättssalen och rättsmedlemmarna stannar kvar och beslutar om eventuell skuld och påföljderna om domen kan avkunnas som avslutning på rättegången samma dag.
Ofta ges domen först senare som en så kallad kanslidom och då meddelas tidpunkten för denna i slutet av sammanträdet. I detta fall skickas domen per e-post till parternas biträden eller enligt överenskommelse direkt till parterna.
Överklaga en dom
I samband med domen meddelar tingsrätten hur man ska agera om parterna vill överklaga domen till hovrätten. I sådana situationer ska man meddela missnöje inom 7 dagar och det faktiska överklagandet ska lämnas in inom 30 dagar från och med dagen efter det att domen avkunnades. I vissa fall behövs tillstånd till fortsatt handläggning till hovrätten. Överklagande av hovrättens beslut till högsta domstolen kräver alltid besvärstillstånd.
Efter sammanträdet
Dagarna i rätten är ofta tunga och tar på krafterna. Det är bra att ge sig själv tid att återhämta sig efter dagen och tala om erfarenheten med någon. Om du behöver någon som lyssnar kan du till exempel ringa till telefontjänsten Brottsofferjouren 116 006.
Läs mer:
- Målsägande eller vittne i en rättegång (broschyr, PDF)