Quick quit Skip to content
Mobbning uppfyller ofta rekvisit för brott men våldsbrott i skolan är inte alltid mobbning

Mobbning uppfyller ofta rekvisit för brott men våldsbrott i skolan är inte alltid mobbning

Unga som utsatts för mobbning är ofta samtidigt brottsoffer även om enskilda lindriga brott relaterade till mobbning inte anmäls så lätt till polisen. Däremot är våldsbrott i skolan inte nödvändigtvis relaterade till mobbning. “Långvarig psykiskt mobbning kan vara mycket skadligare för unga än ett enskilt knytnävslag,” säger undersökningsledaren för ungdomsgruppen Marko Forss från Helsingfors polisen.

De allvarliga fallen av skolvåld som blev offentliga vintern 2020–2021 påminner om att mobbning som i värsta fall pågått länge kan ha väldigt ödesdigra följder. Trots det ska man vara försiktig med att jämställa skolmobbning med alla våldsgärningar som sker i skolan.

Kriminalkommissarie och undersökningsledare Marko ”Fobba” Forss från polisinrättningen i Helsingfors berättar att det vid våld som sker i skolan oftast inte är fråga om handlingar som kan klassificeras som skolmobbning utan till exempel enskilda tvister som eskalerat.

“Det är viktigt att skilja på när det är fråga om mobbning och när det är fråga om enskilda våldsgärningar.”

Enligt Forss hänför sig totalt sett endast en liten del av våldsbrotten som begåtts av unga till mobbning. Detta väcker å sin sida frågan om våld relaterat till skolmobbning anmäls tillräckligt lätt till polisen. Även enskilda våldsgärningar ska alltid granskas närmare eftersom det endast kan vara toppen på isberget av en långvarig tuff mobbning som av någon orsak inte har identifierats tidigare av vuxna.

”Det är viktigt att skilja på när det är fråga om mobbning och när det är fråga om enskilda våldsgärningar. Själv definierar jag mobbning så som den definieras i undersökningar, dvs. upprepad systematisk handling, inte enskilda gärningar. Alla förstår säkert att långvarig psykisk mobbning kan vara mycket skadligare för unga än enstaka knytnävslag.”

Blickar och gester kan också såra

Unga som utsätts för mobbning är ofta samtidigt brottsoffer. Enligt Forss anmäls inte enstaka brott relaterade till mobbning, såsom ärekränkning eller spridande av information som kränker privatlivet, till polisen så lätt.

Brott ska inte ses som ett mått på hur allvarlig skolmobbningen är. Trots att mobbningen inte uppfyller rekvisit för brott kan mobbningen vara väldigt skadlig för den unga. Då talar man om social utslagning, dvs. ostracism, som är en av de vanligaste formerna av skolmobbning. Det är psykiskt våld som är väldigt svårt att ingripa i eftersom det ofta är osynligt och sker i smyg, berättar Heikki Turkka och Julia Saarholm från Stationens Barn rf.

”För unga kan det vara svårt att sätta ord på ostracism, det kan vara svårt för en själv att förstå. Det består av blickar, gester, utfrysning från grupper på sociala medier.  Det kan också vara mycket mindre handlingar än dessa och ändå väldigt sårande”, säger Saarholm.

“Vuxna kan hjälpa unga som lämnats utanför gruppen genom att fråga hur de mår.”

Enligt den senaste enkäten om hälsa i skolan säger sex procent av de unga på årskurs 8 och 9 att de är ensamma på rasterna. Enligt Turkka måste de vuxna se detta eftersom ensamma unga ofta är mobbningsoffer.

Vuxna kan hjälpa unga som lämnats utanför gruppen genom att fråga hur de mår. En möjlig väg till detta är så kallade tysta raster som marknadsförs för läxläsning som alternativ till normala raster. I verkligheten är agendan för de tysta rasterna att erbjuda ensamma och mobbade unga möjlighet att prata med vuxna och nätverka med andra unga som är ensamma.

Enligt Saarholm måste de vuxna tillhandahålla utrymmen där ensamma unga kan mötas och till exempel göra läxor som de inte vågar göra annat. ”Det är ändå mer än att sitta ensam i korridoren då andra går förbi.”

Man måste sträva efter att ingripa i mobbningen innan brott begås

Det är inte möjligt att alltid ingripa i mobbningen genom att kontakta polisen, brottsanmälan ska annars heller inte ses som en primär lösning på mobbningen. Förebyggande och tidigt ingripande är viktigast i kampen mot mobbning.

Mannerheims Barnskyddsförbund (MLL) berättar att skolorna är i nyckelposition i förebyggandet av skolmobbningen. Då läraren ingriper i mobbningen och konsekvent följer skolans gemensamma verksamhetsmodell stärks skolans normer mot mobbning.

Även föräldrarna har en viktig roll i arbetet mot mobbning. MLL uppmanar föräldrar att diskutera mobbning med sina barn trots att det inte skulle beröra familjen just nu.

MLL erbjuder stöd och råd åt unga och föräldrar som utsatts för mobbning per telefon och meddelande.

Text: Julia Kauppinen

RIKUtema är Brottsofferjourens nätpublikation. RIKUtema-artiklarna som publiceras i februari-mars 2021 handlar om mobbning och ungdomsvåld. 

LÄS MERA