Bedrägerier
Bedrägeribrott är väldigt ofta kopplade till användning av betalningsmedel. Bedrägerier på nätet kan till exempel vara försäljning av varor som inte finns eller varor som inte levereras och utskick av bluffmeddelanden i syfte att få tillgång till nätbankskoder eller lösenord. Användning av en annan persons personuppgifter för att erhålla förmåner eller att inte betala för erhållna tjänster är relativt vanliga bedrägeribrott. Andra bedrägeribrott är försäkringsbedrägerier där en person vilseleder ett försäkringsbolag samt olika betalningsmedelbedrägerier där bank-, betalnings- eller kreditkort missbrukas.
Antalet bedrägeribrott har nästan fördubblats under 2000-talet och det är människor i alla åldrar som faller offer för bedrägerierna. Den stora ökningen av näthandel och olika nättjänster har bidragit till tillväxten. Modern teknik och omfattande användning av social media skapar en enkel grund för bedrägerier, det är möjligt att agera anonymt eller under falsk profil. En kvinna från norra Finland, en man från Asien och vem som helst som utför tjänster på nätet kan samtidigt bli utsatta för brott. De geografiska gränserna har suddats ut på nätet. Det är inte ovanligt att polisen undersöker serier av bedrägerier på nätet där gärningsmannen kan ha haft flera hundra offer.
Att bli utsatt för bedrägerier leder ofta till betydande ekonomiska förluster som är svåra att få tillbaka. Trots att gärningsmannen blir fast och döms till skadeståndsersättning i rätten kan det vara svårt att erhålla skadeståndet av gärningsmannen, försäkringen eller Statskontoret. Det är vanligt att bedrägerioffer upplever stark skuld och skam över att de blivit lurade fast omständigheterna är väldigt varierande. Bedrägerier kan ske genom att man bara svarar på en enskild försäljningsannons eller kontaktbegäran, under en längre relation på nätet eller i den gemensamma vardagen med en nära anhörig. Alla bedrägerioffer har blivit utnyttjade för att de har litat på en annan person och har då agerat i god tro i strid mot egna intressen och bland annat skänkt pengar till gärningsmannen eller gett sina identifieringsuppgifter till kontot. Den underliggande orsaken till att man blir lurad är en stark tro på det goda och på att en situation ska bli bättre och att gärningsmannens berättelse är sann.
Det är svårt att erkänna att man blivit lurad och hoppet om att saker och ting ska ordna sig stannar länge kvar. Gärningsmännen kan även förlänga tilliten och agerar så att offret inte kan kräva till exempel dokument över olika händelser. Offret kan känna att det kanske inte går att bevisa bedrägeriet. Bristen på eventuella egna skriftliga bevis förhindrar inte att man gör en brottsanmälan.