Quick quit Skip to content

Terrorism och massmord

Offer för terrorism och massmord är brottsoffer precis som andra brottsoffer. Det som är speciellt i dessa brott är att människor helt slumpmässigt faller offer för våldet.

Terrorism

Det är vanligtvis politiska eller religiösa motiv som ligger bakom terrorism. Det grundläggande syftet är vanligtvis att skada staten och orsaka instabilitet, orolighet och rädsla. Ett stort antal människor kan slumpmässigt falla offer för dådet. Situationen som följer dådet är ofta kaotisk och media närvarar under lång tid.

Terrordåd har under historiens gång skett på flygplatser, metrostationer och offentliga evenemang. Terrordåd som skett i Finland är exempelvis Knivhuggningen i Åbo i augusti 2017.

Brott som begåtts i terroristiskt syfte regleras i strafflagen. Brottet ska vara ägnat att orsaka allvarlig skada för någon stat eller internationell organisation. Med terroristiskt syfte avses bland annat att gärningen orsakar allvarlig rädsla bland befolkningen.

Massmord

I Finland har allvarliga massmord bland annat varit skolmorden i Jokela år 2007 och i Kauhajoki år 2008. Deras inverkan på människorna och samhällena har varit stora och långtgående. Gärningarna har dock inte definierats som terrorism eftersom de inte haft för avsikt att skada staten.

Definition av offer

Rättigheterna för terrorismoffer är enligt Europeiska unionens terrorismdirektiv som antogs 2017 i stor utsträckning de samma som rättigheterna som föreskrivs i EU:s brottsofferdirektiv men de går till viss del längre. För närvarande genomförs offrens rättigheter till största delen i Finland.

Definitionen av terrorismoffer väcker diskussion. Direkta offer är naturligtvis personer som direkt utsatts för dådet, personer som dött eller skadats i dådet och deras närstående samt personer som lidit ekonomisk skada.

I en bredare definition kan även personer som befunnit sig nära dådet, som var avsedda objekt, men som klarade sig undan fysiska konsekvenser eller personer som deltog i hjälpåtgärderna betraktas som offer. Dåden har också omfattande konsekvenser för släkten och bekantskapskretsen för de utsatta.

Även om personer som indirekt utsatts för dådet enligt straffrätten inte betraktas som målsägande behöver många av dem också troligtvis stöd för att klara sig ur den traumatiska upplevelsen.

Falla offer utomlands

Det finns ofta utlänningar bland offren i ett terrordåd. Dessa människor som råkar befinna sig på platsen kan vara turister eller personer som vistas eller är permanent bosatta i landet. Därför kan dåd som sker utomlands även omfatta till exempel finländska offer.

I sådana situationer behöver offret och dennes närstående som befinner sig utomlands vanligtvis särskilt stöd för att ansöka om skadestånd, delta i eventuell rättegång och överlag att få information om det som skett från myndigheterna. Språkliga och kulturella skillnader samt rättssystemets olikheter kan försvåra skötseln av ärenden. Att falla offer utomlands kan även medföra mycket extra ekonomiska kostnader.

I EU:s brottsofferdirektiv och i terrorismdirektivet föreskrivs om offrets ställning i gränsöverskridande fall inom unionen. Utgångspunkten är att offret ska få stöd och hens rättsskydd ska garanteras oberoende av i vilket EU-land brottet har begåtts. Direktiven omfattar dock inte situationer där terrordådet har skett utanför unionen.

Brottsofferjouren betjänar brottsoffer utomlands, personer som är bosatta i Finland eller utlänningar som fallit offer för brott i Finland. För att dessa ska lyckas behövs internationellt samarbete. Därför har brottsofferorganisationerna utvecklat samordning och informationsutbyte via samarbetsorganisationen för de europeiska brottsofferorganisationerna Victim Support Europe (VSE).

Via VSE hittar man kontaktuppgifter till instanser som erbjuder stödtjänster i de europeiska länderna. År 2022 hade totalt 13 EU-länder i bruk den allmäneuropeiska stödtelefonen för brottsoffer vars nummer är 116 006. Då man ringer utomlands förenas samtalet till en tjänst i ladet man ringer ifrån och alla tjänster fungerar på lite olika sätt. Så här ringer du till Finlands Brottsofferjours 116006-telefontjänst från utlandet

Källa: Åberg, L.-K. (2017). Rikoksen uhrin käsikirja. PS-kustannus.

Läs mer

Terrordåden i Åbo – krishjälpens framgångar och lärdomar (på finska)
Vad ska jag göra om brottet har begåtts utomlands?