Hatbrott

Hatbrott är ett brott som riktar sig mot en person på grund av att offret tillhör en nationell, religiös, etnisk, sexuell eller annan motsvarande folkgrupp. Motivet till ett hatbrott är gärningsmannens fördomar eller hat mot folkgruppen i fråga. I enlighet med 6 kap 5 § i Finlands strafflag kan straffet skärpas om brottsmotivet är hat mot folkgrupp.

Brottet utgörs ofta av misshandel, ärekränkning eller skadegörelse mot egendom. Straffet kan skärpas då brottet begås utifrån ett motiv som baseras på ras, hudfärg, härstamning, nationellt eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, sexuell läggning, sexuell identitet eller funktionsnedsättning. Som klassificering för hatbrott räcker att gärningsmannen har tagit för givet att offret tillhör en sådan grupp. Även diskriminering och hets mot folkgrupp utgör typiska hatbrott.

Över 80 procent av de hatbrott som polisen registrerar i Finland är rasistiska brott. Även religion, funktionsnedsättning och sexuell läggning utgör motiv till hatbrott i polisens statistik.

Att bli offer för ett hatbrott medför allvarliga konsekvenser för offret, hans eller hennes närmaste och även för en mer omfattande gemenskap. Hatbrottet riktar sig mot offrets identitet och kan leda till isolering och rädsla, även bland andra som tillhör samma folkgrupp. Rädslan ökas även av att man kan falla offer för ett hatbrott på nytt, eftersom man representerar en minoritet.

Den som faller offer för ett hatbrott känner kanske inte själv till om hat utgör ett brottsmotiv. Det lönar sig att göra en brottsanmälan till polisen om brottet och det är viktigt att man berättar allt som hör samman med brottet, även om eventuella motiv hos den misstänkta. En brottsanmälan kan enligt lag göras på ett språk som offret förstår. Polisen måste vid behov ordna tolkning.

Läs mera

Vad är ett hatbrott? Information om hatbrott mot personer med funktionsnedsättning