Våld i närrelationen kan beröra alla
Att uppleva våld i en närrelation
“För åtta år sedan svarade jag ja. Då hade jag ingen aning om vad vårt liv tillsammans skulle bli i verkligheten.”
Våld i en närrelation kan beröra oss alla i något skede av vårt liv. Vi kan ändå sällan skydda oss själva mot våldsupplevelser på förhand eftersom den som utför våldshandlingarna är en person vi älskar och litar på. Våldsupplevelsen kommer ofta som en överraskning för offret och hör ofta samman med en krisupplevelse. Krisen i sig inverkar tillfälligt på vår handlingsförmåga och det kan kännas svårt att be om hjälp.
Om våldsupplevelserna fortsätter kan det ofta hända att vi med tiden inte längre känner igen våldet i vårt liv och våldsgärningarna blir en normal del av vardagen. Till följd av våldsupplevelserna är vi ofta även tvungna att gå igenom många olika starka och svåra känslor. Man hör ofta berättas att det på grund av att man känner skam, har skuldkänslor, känner att man inte räcker till och känner rädsla är svårt att söka hjälp och berätta för utomstående om våldet.
Former av våld i en närrelation
“Jag minns tydligt det första slaget, det gjorde verkligt ont och jag berättade inte om det för någon. Min partner hade för vana att riva hår från mitt huvud och att slå mitt huvud i golvet så att det inte lämnade några spår. Han satte även upp gränser för hur mycket pengar jag fick använda och hur ofta jag fick träffa mina vänner. Jag fick ångest av att hela tiden vara kontrollerad och av alla skällsord, det kändes nästan som om jag till både kropp och själ hela tiden var i hans våld.”
Våld i en närrelation kan förekomma i ett parförhållande eller inom familjen och släkten.Våldsutövaren kan vara den egna partnern, en förälder eller ett vuxet barn och det kan även förekomma våld i en närrelation mellan syskon. Våldet börjar ofta som psykisk mobbning, genom att trycka ner, ringakta och använda skällsord. Även ett behov av att kontrollera och reglera offrets liv anses vara psykiskt våld. Tidvis kan det psykiska våldet tillspetsas så, att våldsutövaren hotar skada sig själv eller andra familjemedlemmar eller husdjur. Då ska man inte bli ensam med detta utan istället berätta om hoten för myndigheter eller någon från en brottsofferorganisation.
Våld i en närrelation kan även förekomma i andra former, såsom fysiskt, ekonomiskt, sexuellt och religiöst våld. Sexuellt våld i en närrelation är synnerligen vanligt, men att tala om det har varit särskilt svårt eftersom våldet riktas mot människans sårbaraste område, sexualiteten. Du känner väl till att våldtäkt i ett parförhållande och äktenskap eller samboförhållande är ett brott. Sexuellt våld kan även vara kommentarer som hör samman kroppens utseende, tvingande till sexuella handlingar, att känna sig skyldig att ha försoningssex eller att gå med på sex på grund av rädsla. Var och en av oss har rätt till fysisk integritet.
En ond cirkel av våld
“Efter slagen och annat våld fick jag blommor, en kram, beröm eller en middag och ett löfte om att våldet aldrig mera skulle upprepas. Jag trodde på det löftet.”
Vi vet att våld mera sällan upphör av sig självt och att det blir allt grövre med åren. Det är typiskt att våldsutövaren skuldbelägger sitt offer för våldet. Även så kallade bättre stunder hör till i vardagen. När det inte förekommer något våld kan våldsutövaren försöka gottgöra sina handlingar med presenter, vackra gester, ord eller på annat sätt ge offret positiv uppmärksamhet. Ofta berättar våldsoffren att de där ”bättre stunderna” ingav hopp och tro på en förändring och gjorde att man stannade kvar i en relation med våld. Ofta går det ändå så, att våldet förekommer allt oftare och de så kallade bättre stunderna blir allt färre.
Våld i en närrelation som dold brottslighet
“Det var förvirrande att se de två olika sidorna hos min partner. Hemma bodde tyvärr det monster som med sina handlingar skapade rädsla, ångest, skam, skuldkänslor och en fasansfullt stark känsla av att inte räcka till. Utanför familjen var det en glädje att få se den sällskapsmänniska som också jag en gång hade förälskat mig i.”
Det är alls inte ovanligt att det liv man lever inom familjen och det våld man upplever inte syns utåt. Ofta beskrivs våld i en närrelation som dold brottslighet för att våldet sker inom hemmets fyra väggar och utan att andra vet om det. Man talar dock allt mer om våld i närrelationer och man gör brottsanmälningar, vilket är bra. Det är viktigt att förstå att våld i en närrelation ofta är ett brott, inte ett interaktionsproblem i parförhållandet eller något som borde lösas inom familjen, utan våld är framför allt ett brott för vilket våldsutövaren även ska ta sitt rättsliga ansvar.
Att komma bort från ett våldsamt förhållande
“Jag funderade många gånger på skilsmässa. Jag kunde drömma om ett liv utan våld och jag ägnade flera timmar om dagen till att planera skilsmässan. När mitt beslut att skiljas började bli starkare tog min rädsla överhanden, jag kände mig helt förlamad och kunde inte längre handla. För min egen del ville jag inte heller se den smärtsamma sanningen, utan det var lättare att tro på det goda och pålöftena om en ändring. Det var mitt sätt att överleva. Men en morgon vaknade jag på sjukhus och konstaterade att nu är det rätt tid, tid att rädda mig själv.”
Det är viktigt att veta att om man lever i ett våldsamt förhållande finns det alltid risk för offrets hälsa. Med tiden börjar våldsupplevelserna inverka på offrets välmående och då försvagas offrets livsglädje, känslan av kontroll minskar och orken tar slut. Att komma bort från ett våldsamt förhållande är ändå alltid ett personligt beslut som inte kan fattas på ett ögonblick. Att fatta beslutet och att planera skilsmässan hör ofta samman med övervägande för och emot, att möta sina egna rädslor, att genomgå ett sorgearbete och praktisk planering.
Ändringen och skilsmässan kan kännas skrämmande och vi kan tänka att det är i vårt egetintresse att stanna kvar i förhållandet. Ofta kan vi flytta fram skilsmässan eftersom vi är rädda för barnens och den egna säkerheten, vi grubblar över hurvi ska klara oss ekonomiskt i vardagen, vi har inte kraft att söka hjälp eller vi skäms och känner skuldkänslor för situationen. Det kan även hända att vi känner tryck från utomstående att stanna kvar i förhållandet och vi är räddaför att bli ensamma. Dessutom är det helt mänskligt att var och en av oss vill höra till en familj eller ett parförhållande, vara älskad och godkänd som den vi är och hoppet om ett bättre liv lever kvar. Det är också enkelt att tro att en skilsmässa skulle vara ett sämre alternativ för barnen än att leva i en familj med våld och rädsla.
Ofta stärks dock beslutet om skilsmässa när vi inser att våldet inte kommer att få ett slut och vi får utomstående hjälp och börjar lita på att vi kommer att klara oss. Detär viktigt att veta att du inte är ensam med det du har upplevt och att det finns praktisk hjälp att få. Om du vill kan du även anonymt prata om dina tankar som rör en skilsmässa med en anställd vid Brottsofferjourens serviceställe. Det är viktigt att komma ihåg att det vid en skilsmässa även kan förekomma våld. Om du vill ha praktisk hjälp eller råd för en trygg skilsmässa ska du kontakta Brottsofferjouren, så gör vi tillsammans upp en säkerhetsplan inför en eventuell skilsmässa.
Stöd till brottsoffer
För första gången i mitt liv berättade jag vad jag hade upplevt. Jag fick prata om mina upplevelser, jag fick gråta, skratta, hoppas och lyckas tillsammans med stödpersonen. Inte i något skede var jag ensam när jag byggde upp mitt nya liv.
I Finland förbättras lagstiftningen och de tjänster som erbjuds brottsoffer och personer som har upplevt våld i en närrelation kontinuerligt. Offer för våld i en närrelation kan få hjälp på många olika håll. En av de aktörer som erbjuder stöd och hjälp med låg tröskel är Brottsofferjouren (RIKU), tills vars tjänster du även kan styras anonymt. I RIKU får du aktuell information, handledning och råd i frågor som du grubblar över. Vi har alla rätt till ett tryggt liv utan våld.
“Jag vartvungen att träffa våldsutövaren under rättegången. Jag minns ännu hur rädd jag var inför mötet. Vi hade dock tillsammans med stödpersonen förberett oss väl inför rättegången och jag vågade berätta allt, utan att förringa något, utan att dölja något, hela sanningen, min historia. Efter rättegången minns jag känslan, känslan av hur hundra kilo av mitt förflutna, smärta och lidande föllfrån mina axlar. Då kände jag för första gången att livet kan gå vidare.”
Brottsprocesser kan vara helheter som tär på krafterna, men som tur är behöver brottsoffer intehantera dem ensamma. Offer som har upplevt våld i en närrelation får ofta ett rättegångsbiträde som staten betalar. Syftet med rättegångsbiträdet är att försvara offrets rättigheter i en rättegång. Vanligtvis orsakas offren intenågra kostnader för rättegångsbiträdets tjänster eller för rättegången i ärenden som gäller våld i en närrelation. Du kan diskutera mer om din egen situation med en anställd vid RIKU i din egen region.
När man förbereder sig för en brottsprocess är det även viktigt att man så snabbt som möjligt uppsöker läkare för att kunna konstatera och vårda eventuella fysiska skador och diskutera om psykiska följder. I en rättegång är det viktigt att höra offret. I praktiken berättar offret sina egna erfarenheter av det våld som förekommit. Ofta berättar även offren om hur viktigt och betydelsefullt det var att få berätta om alla våldsupplevelser under rättegången, att högt få tala om de orättvisor man upplevt och tigit om i åratal. Brottsprocessen i sig kan fungera som en upplevelse som för offret är stärkande och kraftgörande, särskilt då man inte behöver genomgå den ensam.
“Och så gick livet vidare. Min ex-partner började förfölja och trakassera mig ganska snart efter rättegången. Jag visste dock hur jag skulle agera och efter ett halvår slutade han. Vi har träffat på varandra några gånger men för mig är han endast en del av mitt förflutna som jag har lämnat bakom mig.”
Vi vet att när man skiljer sig från en våldsam partner betyder det inte att våldet automatiskt tar slut. Våldet kan fortsätta som förföljelse eller andra psykiska trakasserier, till exempel i frågor som rör vård av och umgänge med barnen. Om det efter skilsmässan förekommer förföljelse, är även detta ett brott som du kan lämna in en brottsanmälan om. Förföljelse kan bestå av trakasserier, upprepade samtal och textmeddelanden eller att man rent konkret förföljs. Förföljelsen kan även höra samman med hemfridsbrott eller olaga hot. Förföljelsen kan även sträcka sig till arbetsplatsen och kan för utomstående te sig som positiv uppmärksamhet, som till exempel att skicka blommor, kärleksförklaringar eller upprepade frågor om hur man mår. Om våldsutövaren hela tiden tar kontakt och förföljer är detta mycket tungt för offret och då uppmuntrar man ofta offret att ansöka om besöksförbud, Ifall kontaktförsöken inte på annat sätt upphör.
Att återhämta sig från våld
“Idag lever jag mitt eget liv på mina egna villkor, trygg och lycklig. Jag är stolt över mig själv och glad över allt stöd jag fick längs vägen. Så här i efterhand kan jag konstatera, att javisst är jag en överlevare, hjälte i mitt eget liv, som kom loss från våldet och lyckades bygga upp ett nytt, tryggt liv.”
Det är viktigt att veta att man kan återhämta sig från våld. Det vet vi, eftersom så många kvinnor och män före dig har klarat sig och kan leva utan våld. Om du har upplevt våld i dina närrelationer och du vill prata om dina upplevelser konfidentiellt, tveka inte att kontakta oss. Tillsammans kan vi fundera på hurudan hjälp skulle vara bäst för dig. Du kan även be en vän förmedla begäran om kontakt så ringer vi till dig. Ändringen börjar ofta med små steg. Att bryta tystnaden och berätta om våldet hjälper ofta och gör det möjligt för dig och dina nära att få stöd och praktisk hjälp. Du vet väl att du inte är ensam med dina upplevelser. Det finns hjälp att få!
Våldsamt beteende
“Jag var tio år när jag minns mitt första fysiska straff. Mina föräldrar slog mig när jag hade varit olydig. De slog också varandra. Då minns jag att jag tänkte att om jag vill att andra ska göra så som jag vill lönar det sig att vara skrämmande. Den lärdomen har jag burit med mig länge. Jag har skrikit, hotat, skadat mina nära, såväl fysiskt som psykiskt och jag har fått dem att bli rädda för mig. Under en lång tid kunde jag kontrollera dem och känslan av makt och kontroll kändes bra tills jag förlorade de viktigaste människorna i mitt liv.”
Våld och aggressivitet splittrar årligen flera hundra familjer och får människor att må dåligt. Våldsamt agerande kan även ses som skadligt för utövaren och kan ofta även leda till straffrättsligt ansvar. Orsakerna till ett våldsamt beteende är alltid individuella. Vi känner dock till att modellen för våldsamt beteende har kunnat inläras redan i tidig ålder och ofta saknar utövaren kanske olika färdigheter för att lösa tvister och konflikter. Förmågan att kunna reglera sina känslor kan vara svag och i bakgrunden kan även finnas våldsupplevelser som har riktats mot personen själv.
Det är viktigt att komma ihåg att ett våldsamt beteende sällan upphör av sig självt. Det finns dock hjälp att få. I stället för ett våldsamt beteende kan man lära sig nya och nyttigare beteendemönster som stödjer det egna välmåendet. Att lära sig detta nya beteende kräver ofta att utövaren är motiverad och kan jobba långsiktigt. En ändring är dock möjlig. Mer information om tjänster som riktar sig till våldsutövare får du från RIKUs serviceställen.
Läs mera
Säkerhetsplan inför en våldssituation eller hot om sådan hemma
Brottsofferjouren 116 006
RIKUchat
Stödperson från servicestället
Brottsofferjourens övriga tjänster
Andra stödtjänster för offer för våld i nära relation
Nollinjen
Förbundet för mödra- och skyddshem
Net skyddshem
Skyddshems
Kvinnolinjen
Tukinainen
Miessakit Ry