Måste offret närvara vid rättegången?

Ett brottmål kan behandlas i tingsrätten på två olika sätt. Lindrigare och enklare brottmål kan även lösas utan muntlig behandling, genom ett så kallat skriftligt förfarande, såvida den misstänkte är myndig och han eller hon har erkänt sitt brott i förundersökningen och båda parterna har gett sitt samtycke till förfarandet. I detta fall kan man eventuellt undvika en rättegång. Vid ett skriftligt förfarande löser en domare tvisten utifrån det skriftliga materialet.

Ett muntligt förfarande betyder att en egentlig rättegång genomförs. Offret, det vill säga målsäganden, kallas till rättegången såvida hans eller hennes närvaro är nödvändig för att utreda brottmålet. Det är vanligt att åklagaren vill höra offret om händelsernas gång och skadornas omfattning i så kallat bevissyfte och då kallar domstolen offret till rättegången. I detta fall kallas offret till rättegången vid vite, liksom även vittnena. Därför måste man infinna sig såvida inte en av läkare konstaterad sjukdom hindrar detta.

Det lönar sig även att infinna sig vid domstolen om offret yrkar på skadestånd som inte grundar sig direkt på kvitton eller andra verifikat. I detta fall är offrets berättelse om skadornas omfattning och mängd viktig. De vanligaste motiveringarna till sådana skadestånd är sveda och värk eller psykiskt lidande.