Vad händer under en rättegång?

Brottmålets behandling i rätten leds av ordföranden som är en lagfaren domare. Utöver domaren kan tre nämndemän, det vill säga lekmannadomare.

Parterna i ett brottmål är brottsoffret, det vill säga målsäganden, den åtalade, det vill säga svaranden och den allmänna åklagaren som lägger fram åtalet mot den åtalade. För att utreda brottmålet i rätten hörs ofta även vittnen. Vittnena kallas in i salen endast för sitt eget vittnesmål. Under sessionen kan dessutom närvara parternas eventuella rättsbiträden, målsägandens stödperson, eventuella tolkar, föräldrarna till minderåriga parter och vad gäller ungdomar en representant för socialnämnden.

Finländska rättegångar avviker i hög grad från den fiktiva verklighet som har skapats av amerikanska filmer och tv-serier vad gäller sakinnehåll och karaktär. Vid en rättegång i ett brottmål behandlas endast de brottmål i vilka åtal har väckts. Parternas övriga tvister eller levnadssätt hör inte hemma i en rättssal. Endast en person mot vilken åtal har väckts kan dömas för ett brott.

Behandlingen av ett brottmål följer ett visst schema. Först konstateras de närvarande. Därefter lägger åklagaren fram sina yrkanden mot den åtalade och motiveringarna till dem. Åklagaren lägger även fram offrets yrkande på skadestånd, såvida man har kommit överens om detta. Om målsäganden själv lägger fram sitt yrkande på skadestånd får han eller hon eller biträdet yttra sig efter åklagaren. Därefter hörs den åtalade eller hans/hennes biträde. Den åtalade kan antingen erkänna eller förneka att han eller hon har begått brottet. Han eller hon meddelar också om han eller hon är villig att betala det skadestånd som offret begär.

Därefter motiverar åklagaren och offret eller hans/hennes biträde sina åsikter närmare. Svaranden ger själv eller via sitt biträde sin egen syn på det som har framförts i domstolen.  Därefter hörs vittnena och annan bevisning läggs fram. Även brottsoffret och den åtalade kan höras i bevissyfte. Slutligen ger åklagaren och parterna i brottmålet sin egen åsikt om vad som har lagts fram och hur man enligt deras egen åsikt borde döma.

Rättegångens beslut, det vill säga domslutet, kan anges innan rättegången avslutas. Domslutet kan också fås skriftligt från tingsrättens kansli, oftast inom två veckor. I allmänhet skaffar det egna rättsbiträdet detta. Tingsrättens dom kan överklagas till hovrätten, antingen direkt eller genom att ansöka om tillstånd för fortsatt behandling. Vad gäller hovrättens beslut kan man ansöka om besvärsrätt av högsta domstolen.

I vissa fall begärs en sinnesundersökning av den åtalade. Domstolen fattar beslut om detta. Undersökningen utförs på ett psykiatriskt sjukhus och rättegången avbryts för några månader.