Symptom hos barn och unga och identifieringen av dessa

Brottserfarenheter som barn och unga utsätts för kan vara sårande och påverka långt in i livet. Symptom som uppkommer till följd av en brottsupplevelse kan vara mångsidiga och svåra att identifiera. Barn och unga kan vilja skydda sina vårdnadshavare, särskilt om den andra av dem även är ett offer. Symptom på brott kan förväxlas med normala åldersrelaterade förändringar i ett visst utvecklingsskede. Betydande förändringar som uppkommer plötsligt hos barn eller unga ska alltid uppmärksammas. En del uppvisar inga symptom alls utåt medan andra uppvisar symptom först långt efteråt.

Att falla offer för brott är ofta en traumatisk situation som kan orsaka både psykiska och fysiska reaktioner. Barn eller unga kan känna rädsla, osäkerhet och skam vilket kan få dem att dölja sina symptom. Det är även viktigt att komma ihåg att barn och unga uttrycker sig på sitt eget sätt och det är inte alltid verbalt.

Barns och ungas otillräckliga resurser kan till exempel uttryckas i form av ångest, rastlöshet eller sömnlöshet. Brottsupplevelsen kan försvaga eller helt eliminera barns eller ungas prestationsförmåga, livskontroll och krafter samt orsaka kraftig stress. Brottsupplevelsen kan även ha inverkan på barns eller ungas informationshantering vilket kan försvåra till exempel skolgången och orsaka inlärningssvårigheter. Symptomen kan orsaka beteendestörningar samt svårigheter i interaktionsrelationer.

I värsta fall kan depression och självdestruktivt beteende förekomma. Hos unga kan ett symptom vara ökad användning av rusmedel. Offrets självbild kan bli negativ vilket även kan bidra till att den unga skuldbelägger sig själv för händelsen. Barn eller unga kan uppleva flashbackliknande bilder. Brottet kan även orsaka somatiska symptom, till exempel magsmärta och huvudvärk.

Brottsupplevelsen kan till och med leda till långvarigt psykiskt trauma. En traumatiserande händelse kan orsaka ovanligt kraftiga reaktioner. Psykiskt trauma syns nödvändigtvis inte utåt. Då det verkar som att barn eller unga inte tänker på hela händelsen kan man dra slutsatsen att den chockerande händelsen inte påverkar dem eller att de på kort tid har återhämtat sig från erfarenheterna. Barn och unga kan aktivt sträva efter att skydda sig själva från de ångestfyllda minnena genom att kväva känslorna.

Psykiskt traumatiserade barn eller unga förstår ofta inte sina egna reaktioner. De kan isolera sig från sina familjer och vänner. Framtiden kan vara skrämmande och känslan av kontroll kan försvinna. Vid psykiskt trauma är det viktigt att få information om vad offret just nu går igenom. Barn och unga borde få diskussionsmöjlighet, information om sina reaktioner samt metoder och tillit för att klara sig. För långvarigt trauma är det bra att få till exempel traumaterapi.

Av barn och unga som uppvisar symptom ska man alltid tveklöst fråga om brottsupplevelserna. Känsloreaktionen kan vara så kraftig att offret inte ens vill tänka på det hen upplevt, än mindre tala om det. Att avvärja och förtränga händelserna är normala överlevnadsmetoder som hjärnan använder för att bevara prestationsförmågan.

Det kan ta lång tid att behandla upplevelserna av att ha fallit offer för brott. Det är viktigt att barn eller unga får berätta om sina upplevelser åt någon trygg vuxen. Nära anknytningsrelationer och möjlighet till stöd kan hjälpa barn och unga att klara sig ur brottsupplevelsen.

Läs mera