Send feedback QuitQuick quit Skip to content

Våld mot kvinnor

Olika våldsformer mot kvinnor är exempelvis sexuellt våld, våld i par- och nära relationer, psykiskt våld, förföljelse, hedersrelaterat våld, tvångsgifte, kvinnlig könsstympning, tvångsabort, tvångssterilisering samt människohandel med syfte till sexuellt utnyttjande. Vem som helst kan falla offer för de ovannämnda våldsformerna men oftast är offret en kvinna. Enligt Statistikcentralen var 77 procent av offren för våld i par- och nära relationer kvinnor år 2019.

Våldshot kan även öka av att tillhöra en minoritet. I inrikesministeriets rapport från år 2018 konstateras att kvinnor med funktionsnedsättning och kvinnor med utländsk bakgrund utsätts 2–3 gånger mer för våld än kvinnor i majoritetsbefolkningen och att risken för kvinnor med utländsk bakgrund att falla offer för våldtäkt är nästan dubbelt så stor i jämförelse med kvinnorna i majoritetsbefolkningen.

Våld mot kvinnor är ett jämställdhetsproblem eftersom det ofta grundar sig på orättvis maktbalans mellan könen. Därför anses det även vara ett specifikt, utbrett människorättsproblem. Var tredje kvinna i världen har utsatts för fysiskt eller sexuellt våld och i vissa länder stiger siffran upp till 70 procent. Enligt Kvinnolinjen är psykiskt våld den vanligaste våldsformen.

Det mest typiska är att kvinnor upplever våld hemma, i andra privata utrymmen och på arbetsplatserna. Mer och mer trakasserier och till och med våld sker även på nätet.

Vi vet att upprepat och förnyat våld i parrelationer riktas oftare mot kvinnor än män. Bakgrunden till detta är kvinnors underordnade ställning i förhållande till män vilket påverkas av både kulturella faktorer och skillnader i fysisk styrka. I rapporten om brott mot liv från år 2020 konstateras att antalet kvinnor som årligen dött som offer för brott mot liv har varierat mellan 16 och 30 under åren 2013‒2019. Av de kvinnliga offren hade 60 procent blivit dödade av sin make, partner eller ex-partner. Läs mer: Våld i nära relationer

Våld mot kvinnor förekommer i alla sociala klasser. I motsats till vad man vanligtvis tror är våldsgärningsmän inte alltid påverkade av alkohol och kan inte identifieras på basis av sin livsstil i övrigt. Enligt den nationella brottsofferundersökningen hade 5 procent av kvinnorna blivit utsatta för våld av sin tidigare eller nuvarande makes eller partners fysiska eller sexuella våld, eller utsatt för hot om våld, år 2018.

Enligt undersökningen som EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) publicerade år 2014 utsätts finländska kvinnor betydligt mer för våld än kvinnor i EU-länderna i genomsnitt. Enligt rapporten hade 53 procent av de finländska kvinnorna utsatts för någon form av psykiskt våld av sin nuvarande eller tidigare partner och i genomsnitt 30 procent hade utsatts för fysiskt eller sexuellt våld av sin nuvarande eller tidigare partner. Cirka 20 procent av de som svarade sade att de upplevt förföljelse.

Europarådets konvention gällande våld mot kvinnor och förebyggandet och avvärjandet av familjevåld (s.k. Istanbulavtalet) trädde i kraft den 1 augusti 2015 i Finland. Avtalet omfattar alla former av våld baserat på kön riktat mot kvinnor och flickor. I Finland tillämpas det även på män och pojkar som utsatts för familjevåld. Avtalet betonar förebyggandet av våld men omfattar även skyldigheter gällande skyddande och hjälpande av offer samt att straffa gärningsmännen.

Servicenummer och chattjänster för våldsoffer:

Servicenummer för offer för sexuellt våld:

Läs mer