(Uppdaterats 17.6.2021)
Psykoterapicentret Vastaamo som utsattes för dataintrång försattes i konkurs den 15.2.2021.
Många av RIKUs kunder funderar hur Vastaamos konkurs inverkar på till exempel yrkandet på skadestånd. Den här artikeln behandlar just yrkande på skadestånd från Vastaamos konkursbo. Yrkande på skadestånd av dataintrångets gärningsman är en separat straffrättslig process.
I den andra artikeln presenterar vi olika alternativ för hur processen eventuellt framskrider ur offrets synvinkel: Hur framskrider Vastaamo-fallet ur offrets perspektiv?
Konkursen förändrade situationen på så sätt att om offret ämnar yrka på skadestånd från Vastaamo måste offret vidta åtgärder. Om du tar hjälp av en jurist i processen lönar det sig att på förhand ta reda på hur kostnaderna för detta täcks.
För den här artikeln intervjuades advokat Max Tuominen från advokatbyrån Asianajotoimisto Kemppi & Tuominen Oy våren 2021.
Hur yrkar man rent praktiskt på skadestånd från Vastaamos konkursbo?
Om man vill yrka på skadestånd från Vastaamos konkursbo är konkursbevakningens förfallodag, dvs. den 29.6.2021, en viktig tidsgräns.
Borgenärssammanträdet hålls den 16.6.2021. Ytterligare uppgifter om instruktioner för deltagande kan begäras på adressen vastaamo.konkurssi(at)fi.dlapiper.com. Det är inte obligatoriskt att delta i borgenärssammanträdet, det är alltså inte en förutsättning för att få konkursbevakning och en eventuell utdelning från konkursen.
Vastaamos sidor meddelar att yrkanden till konkursboet som hänför sig till personuppgiftsincidenten ska skickas per e-post på adressen henkiloasiakkaat.vastaamo(at)fi.dlapiper.com. Andra förfrågningar kan skickas på adressen vastaamo.konkurssi(at)fi.dlapiper.com.
Konkursboet har utarbetat en boförteckning över gäldenärsbolagets tillgångar och skulder.
Efter utarbetandet av boförteckningen har boförvaltaren fastställt en så kallad konkursbevakning.
– Det här är ett väldigt viktigt skede för borgenärerna. Varje borgenär ska senast på förfallodagen för konkursbevakningen (29.6.2021) lämna den så kallade konkursbevakningen där borgenären lämnar sin motiverade fordran.
Läs mer: Skadestånd till offren för dataintrånget
– Det viktigaste är att fordran har lämnats in före förfallodagen. Motiveringarna kan preciseras senare om konkursboet så kräver. Boförvaltaren tar ställning till konkursbevakningarna i samband med utarbetandet av den så kallade utdelningsförteckningen. Ifall boförvaltaren är av annan åsikt än borgenären om beloppet eller motiveringarna för fordran är boförvaltaren skyldig att genom förhandling uppnå förlikning i ärendet.
– I sista hand hänvisas ärendet till en särskild rättegång där beloppet och motiveringen för borgenärens fordran avgörs av domstolen. Borgenären har möjlighet att före rättegången även återkalla sin egen bevakning om hen inte är redo att föra ärendet till domstol för avgörande.
– En domstolsbehandling är alltid förknippad med en rätt så stor kostnadsrisk eftersom parten som förlorat i domstolsbehandlingen i regel måste ersätta vinnarens rättegångskostnader.
Tuominen skriver att förhandlingarna med konkursboet innan en eventuell rättegång inte innefattar motsvarande kostnadsrisk och bevakningsskriften kan därmed lugnt lämnas in.
På adressen vastaamo.konkurssi(at)fi.dlapiper.com. kan du be konkursboet om anvisningar för inlämnandet av bevakningsskriften. Bevakningsskriften ska hur som helst specificera det egna yrkandet på skadestånd samt dess motiveringar.
Hur inverkar dataombudsmannens utredning på yrkandet av skadestånd från konkursboet?
Dataombudsmannen utreder om Vastaamo har försummat sina skyldigheter som grundar sig på dataskyddsförordningen. Utredningen är ännu inte klar men inverkar den på offrens möjlighet att få skadestånd från Vastaamos konkursbo? Lönar det sig att genast yrka på skadestånd eller först då utredningen är klar?
– Ett preliminärt yrkande på skadestånd kan i god tid lämnas till konkursboet. Ifall konkursboet bestrider skadeståndet är det bra att ha dataombudsmannens utredning innan det slutliga beslutet om inledande eller fortsättning av rättegången görs. Det här är motiverat för både konkursboet och borgenären.
Konkursboet kan redovisa medlen från konkursboet först efter konkursbevakningen.
– Tillgångarna redovisas antingen först i samband med avslutandet av konkursboet som slutliga utdelningar (det kan ta flera år) eller sedan som så kallade förskottsutdelningar genom boförvaltarens beslut.
– Förskottsutdelningarna kan dock inte överskrida de slutliga utdelningarna och om någon har fått mer i förskott än vad den slutliga utdelningen är måste överskottet återbetalas.
– Så länge som konkursbevakningen har genomförts inom utsatt tid är man med och får utdelning från konkursboet. Men utdelning får man förstås endast om boförvaltaren antingen godkänner bevakningen eller om bevakningen bestrids men domstolen fastställer att bevakningen är helt eller ens delvis riktig, skriver Tuominen.
– Konkursboet kan i regel inte avslutas så länge som bevakningar bestrids, eller åtminstone måste man i samband med avslutandet av konkursboet reservera tillgångar även för utbetalning av utdelningar som bestridits – ifall domstolen fastställer att bevakningen som bestridits är riktig.
Kan offret även kräva ersättning av konkursboet för anställande av jurist eller administrativ ersättning för utfört arbete i samband med yrkandet på skadestånd?
Advokat Max Tuominen berättar att borgenärerna inte kan kräva ersättning av konkursboet för framställandet av konkursbevakningen och eventuella förhandlingar i samband med detta.
– Fordran som bevakas är endast en sådan fordran som ursprungligen har uppkommit innan konkursen började. (Om det alltså finns advokatkostnader riktade till tiden före konkursen så kan dessa bevakas, men inte kostnader som uppkommit under konkursen), skriver Tuominen.
– Kostnader som uppkommit under konkursen kan fordras direkt från konkursboet (s.k. massaansvar) om konkursboet bestrider bevakningen och om ärendet därför överförs till särskild rättegång. Då kräver ju bägge sidor ersättning för rättegångskostnaderna.
Mer skulder än tillgångar – i vilken ordning får borgenärerna sitt?
Enligt nyheterna är Vastaamos totala tillgångar dryga 2,2 miljoner och skulderna över 5,9 miljoner. Innebär detta i praktiken att Vastaamos tillgångar inte räcker för att betala skadeståndsanspråken för dataintrångets offer? Har borgenärerna enligt lagen företräde till tillgångarna från Vastaamos konkursbo i jämförelse med dataintrångets offer som yrkar på skadestånd?
Kan offren hamna i en ojämlik ställning för erhållandet av ersättning beroende på hur snabbt eller långsamt de yrkar på skadestånd?
– Konkursboets tillgångar ska först täcka konkursboets egna kostnader (s.k. massaskulder). Tillgångarna efter utgifterna redovisas till borgenärerna så som föreskrivs i Lagen om den ordning i vilken borgenärer skall få betalning, skriver Max Tuominen.
– Förenklat kan man konstatera att vid utdelning av utdelningsbara tillgångar har i regel endast säkerhetsskulder bättre företräde. Däremot är alla skulder utan säkerhet, dvs. så kallade skulder utan förmånsrätt (inklusive bolagets skatte-, försäkringsavgifts- och köpskulder samt skadestånd) sinsemellan i samma ställning och helt oberoende av vem som har bevakat sin fordring först.
Tuominen betonar att det viktigaste är att bevakningsskriften har lämnats in senast på bevakningsdagen som boförvaltaren har fastställt.
– Skulder utan förmånsrätt får utdelning från konkursboet i förhållande till fordringarnas storlek. Om borgenärer utan förmånsrätt har utdelningar på totalt till exempel 1 000 000 euro och skulden utan förmånsrätt uppgår till totalt 3 000 000 euro får varje borgenär utan förmånsrätt 1/3 av fordringsbeloppet. Enligt konkurslagen kan man dock låta bli att redovisa utdelningar under 50 euro, säger Tuominen.
Yrkande på skadestånd
Skador ska i regel kartläggas separat för varje offer.
Läs mer om skadestånd: Skadestånd till offren för dataintrånget
Med avseende på ersättning för lidande kan riktgivande eurobelopp kontrolleras i Rekommendationerna av delegationen för personskadeärenden.
I praktiken kan man gå in i processen med en jurist men det är bra att beakta att borgenärerna inte kan kräva ersättning av konkursboet för framställandet av konkursbevakningen och eventuella förhandlingar i samband med den.
Om man vänder sig till en jurist är det alltså bra att på förhand ta reda på hur juristens kostnader täcks.
