Familjevåld ur barnets syvinkel

Våld i hemmet kan visas i många former, inklusive fysisk aggression, men även känslomässiga övergrepp, trakasserier, förföljelse och frihetsberövande kan alla vara former av våld i hemmet. Idag vet vi att barn som lever med vuxna som slår har benägenhet att ha en negativ syn på relationer och att de riskerar att själva söka sig till relationer där de slår sin framtida partner eller själva blir utsatta för misshandel av sin partner. Detta är en överföring av ett beteendemönster från generation till generation. Utan rätt typ av skyddande faktorer, stöd och behandling blir barnen mycket influerade och följderna inverkar på såväl individen som samhället.

Det är förödande för ett barn att se när en närstående blir utsatt för våld. Det har samma destruktiva verkningar för barnets hälsa och utveckling som att själv utsättas för våld. Forskningen visar att barn som har upplevelser av våld mellan sina föräldrar mår sämre än barn som inte har upplevt våld mellan sina föräldrar. Att som barn uppleva våld eller andra former av övergrepp för med sig en ökad risk för fysisk och psykisk ohälsa, både på kort och på lång sikt. Det lilla barnets hjärna är särskilt sårbar för att utsättas för långvariga och höga nivåer av stress (t.ex. genom våld i familjen) vilket innebär en hög risk för att hjärnans strukturering skadas. Att som barn bevittna våld av och mot närstående eskalerar till faran att själv bli föremål för våld.

Det finns forskare som menar att den svåraste och mest skadliga formen av våld för ett barn, ur ett psykologiskt perspektiv, är att uppleva pappas våld mot mamma. Det anses farligare än att uppleva våld på gatan eller att själv bli direkt utsatt för fysiskt våld. Att bevittna våld mot en anknytningsperson, är att betrakta som en form av psykisk misshandel. Barnet kan uppfatta detta som ett hot mot hela sin existens. När barn tvingas bevittna våld mot en förälder blir det känslomässigt övergivet och skyddslöst, eftersom det just då förlorar bägge sina föräldrar – den ene i form av en hotfull angripare och den andre som ett utsatt offer.

Konsekvenserna av våldet

När våldet äger rum i familjen är det omgivet av ett kulturellt tabu. Den som talar om våldet i sin familj riskerar att drabbas av skam och omgivningens förakt. Detta benämns som ett tabuiserat trauma vilket försvårar återhämtningen.

Symptom som barnen kan få är ångest, oro och depressiva problem samt utåt kan det synas som aggressivitet, antisocialt beteende eller hyperaktivitet. Studier visar att när barn bevittnar våld i familjen under sin uppväxt påverkar deras nära relationer och mönster för socialt samspel negativt. Vidare rapporterar de fler konflikter i kamratrelationer samt känner sig mer ensamma än andra barn. Barn som växer upp med en våldsam pappa lär sig också att våld är ett effektivt sätt att skaffa sig kontroll. Det finns en rad studier som visar att barn som upplever våld i hemmet har en tydligt ökad risk för PTSD.

Att bevittna våld är att bli misshandlad. Barn som bevittnat våld i hemmet påverkas lika negativt som fysiskt misshandlade barn. Trots detta visar resultaten att barn som bevittnat våld glöms bort av samhället. Om barn som bevittnat våld skulle kunna vara målsägande skulle flera problem lösas. Barn som bevittnat våld skulle i likhet med barn som utsätts för fysisk misshandel omnämnas med namn och personnummer i polisanmälningar, de skulle betraktas som brottsoffer i straffrättslig mening och få ersättning därefter.

Brottsskadeersättning till barn som bevittnat brott i Sverige

Barn som har bevittnat våld i en nära relation kan i Sverige ha rätt till brottsskadeersättning. Staten har ett ersättningsansvar för barn som bevittnat allvarliga brott mot en närstående, trots att barnet inte kan få skadestånd från förövaren. Med barn menas den som var under 18 år när brottet begicks.

”Bevittnat” innebär att barnet har sett eller hört den brottsliga gärningen, t.ex. att en förälder blivit misshandlad eller hotad av den andra föräldern eller av någon annan närstående till barnet. Det kan också handla om övergrepp mot syskon. Att bevittna vålds- och sexualbrott ger rätt till ersättning. Barn kan också få ersättning om det bevittnat en förälder hota den andra föräldern eller slå sönder det gemensamma hemmet. Alla omständigheter i fallet ska bedömas men framför allt den skada, kränkning och fara som brottet kan antas ha orsakat barnet. Ersättningens storlek beror på hur allvarligt det bevittnade brottet är.

För att ett barn som bevittnat brott ska kunna få brottsskadeersättning krävs i de allra flesta fall en fällande dom för det brott som barnet bevittnat. Dessutom måste det finnas någon form av dokumentation, helst i förundersökning, gärningsbeskrivning eller dom, som visar att barnet sett eller hört brottet.

Målsägandestatus åt barn

Om barn som upplevt våld mot en närstående skulle ges målsägandestatus skulle det innebära ett starkare juridiskt skydd och möjlighet till formell upprättelse och olika stödåtgärder. Barnet skulle exempelvis ha möjlighet att polisanmäla brottet och ha rätt till en särskild företrädare vid en förundersökning och rättegång, kunna göra skadeståndsanspråk samt förhöras i ett mål även om vårdnadshavaren motsätter sig detta.

Det senaste som har hänt i frågan är att regeringen i Sverige år 2018 påbörjade en statlig utredning med namnet ”Skydd för barn som bevittnar våld eller andra brottsliga handlingar”. Utredaren har lagt fram sitt slutbetänkande med ett lagförslag till regeringen om kriminalisering av att låta barn bevittna brott. Förslaget har sänts ut på remiss den 14.6 så att vi måste ännu vänta på besked innan lagen träder i kraft. Storbrittanien, Ungern och i vissa delstater i USA är det redan straffbelagt.

1.1.2020 kommer också barnkommitionen att bli svensk lag. Barnens rätt till liv, överlevnad och utveckling ska skyddas. Barnen ska ha rätt till skydd av alla former av våld och övergrepp, vilket innebär allt våld, fysisk, psykisk och även exponering av våld i hemmet.

Barnens rätt till att få målsägandestatus och att kunna få skadeersättning när hen upplever och bevittnar våld av en närstående borde vara en självklar sak även i Finland. Låt oss vuxna göra beslut som skyddar våra barn och bryta cirkeln av ett negativt generationsbeteende. Mäns våld mot kvinnor innebär stora ekonomiska kostnader både för samhället, individen och framtida generationer. Förutom att det är ett mycket allvarligt hot mot kvinnors säkerhet och rättigheter är det ett ännu större hot mot barnen som tvingas bevittna våldet av närstående.

Tuula Kiviniemi
handledare
RIKUs serviceställe i Åbo

Lue koko lehti (pdf)

Kirjoitus on julkaistu RIKU-lehdessä 2/2019