Siirry sisältöön

Det är dags för porren och våldet att ta plats vid våra middagsbord

Brottsofferjouren på Åland har nu snart varit verksam i två år. Efter att Justitieministeriet beslutat att resurser skulle läggas på den svenskspråkiga servicen i Finland togs beslutet att öppna ett kontor på Åland i februari 2018. En tjänst på 100 % tillsattes och vi öppnade upp i Mariehamn tillsammans med Röda Korset i deras lokaler. Detta har varit ett mycket lyckat samarbete där vi kompletterar varandra i många delar med samhällets ibland sköraste och mest utsatta personer.

På Brottsofferjouren Åland har vi jobbat efter devisen ”att finnas där behovet är” vilket har lett till många goda samarbeten. Vi försöker alltid vara tillgängliga för möten på andra platser och en dag varannan vecka finns vi tex på Ungdomshuset BOOST tillsammans med AMS (Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet) och FPA (Folkpensionsanstalten), allt för att underlätta för våra klienter att kunna sköta sina ärenden smidigt på en och samma gång och på ett och samma ställe.
Samarbetet med polisen är också en välfungerande tjänst där vi ofta jobbar ihop kvällar och helger, under festivaler, föreläsningar och förhör. Tryggheten i att ha en personlig relation gör att samarbetet flyter väldigt bra och utbytet mellan oss blir extra smidigt.

En fjärdedel är unga klienter

Under dessa två år har ett 200-tal klientkontakter funnits varav ca 25 % har varit ungdomar och unga vuxna. Brotten som utmärker sig inom denna grupp är våld i nära relation, misshandel samt det som vi ser allra mest av bland våra unga, våldtäkt och sexuellt utnyttjande/ofredande.
THL´s undersökning Hälsa i skolan, som görs vartannat år, talar sitt tydliga språk om hur de åländska ungdomarna mår och det vi ser här hos oss på Brottsofferjouren bekräftar detta i mångt och mycket. Vi ligger sedan många år tillbaka nästan 10 % högre än övriga landet vad gäller sexuellt våld bland unga. 15 % av ungdomarna i gymnasiet på Åland har under det senaste året upplevt sexuellt våld av något slag, i övriga Finland är motsvarande siffra 7 %.

18 % av ungdomarna på Åland, vilket är lägst i landet, har berättat för en vuxen de litar på om vad de varit med om. Vad detta beror på är svårt att veta. Är det ungdomarna som berättar mindre här på Åland eller är de vi vuxna som inte lyssnar på våra ungdomar? Och vem är en trygg vuxen för dem? Är det föräldrarna, skolkuratorn eller ungdomsarbetarna eller någon annan person i deras närhet? Tyvärr är denna utsatthet något vi sett under en längre tid här på Åland. Ingen handlingsplan finns som kommit Brottsofferjouren till kännedom och ungdomarna vittnar om hur de försöker berätta för vuxenvärlden vad de har upplevt men väldigt få lyssnar.

Folkhälsan´s ANDTS Drogvaneunderökning 2019 på Ålands Lyceum samt Ålands Yrkesgymnasium påvisar ett ökande problem med alkohol och droger. 37 % av studenterna på Ålands Yrkesgymnasium intensiv-konsumerar alkohol och 65 % har varit berusade redan i årskurs 1, och nästan 20 % har använt narkotika. 22 % av ungdomarna får tag på alkoholen hemma där de tar den utan lov och ca 50 % får alkoholen av en annan vuxen som köper ut den eller via kompisar och äldre syskon. Det vanligaste att dricka bland tjejerna är sprit eller alkoläsk/cider vilket även pojkarna dricker i samma utsträckning men de dricker även en stor del mellan och starköl.

Vi ser också i denna undersökning att flickor mår sämre än pojkar under gymnasietiden. 11 % av flickorna mår dåligt men bara ca 3 % av pojkarna. 26 % av flickorna mår ”ganska bra” och 37 % av pojkarna mår ”mycket bra”, motsvaranande procent är för flickor 22 %.

Vi måste även bjuda in porren och våldet till våra middagsbord!

Idag pratas det alldeles för lite kring dessa ämnen mellan vuxna och våra barn och ungdomar. Vi måste börja förebygga den utveckling som vi står inför med en ökande konsumtion av pornografi även lågt ner i åldrarna och vi måste tala om och diskutera kring vad som är rätt och fel i ett förhållande. Och vi måste göra detta så vardagligt som möjligt, det ska inte vara ett svårt ämne att tala om hemma. Det är här vi lägger normen för vad som är bra och dåligt, rätt eller fel.

När vi frågar barnen hur dagen varit i skolan bör vi samtidigt fråga hur dagen på nätet varit. Vad har de sett och har något upplevts som obehagligt? Vem umgås de med på nätet och blir de ofta kontaktade av personer de inte känner? Vill dessa erbjuda något eller vill de att ungdomarna skickar avklädda bilder eller vill de kanske ses? Det räcker inte idag att vi bara frågar barn och unga om den fysiska världen utan vi måste även sträcka oss in i den virtuella världen våra barn lever i idag.

Fältarna på Åland tillsammans med Rädda Barnen har genomfört en undersökning under hösten 2019 gällande ungdomars vanor att titta på porr och även i vilken utsträckning deras föräldrar tror att deras ungdomar tittar på porr. 70 % av ungdomarna säger att de tittar på porr regelbundet. 75,6 % av föräldrarna tror att deras barn inte tittar på porr.
Undersökningar idag säger att medelåldern för att börja titta på porr kan vara så låg som 11–12 år. Det är därför porren måste ta del kring våra matbord där kanske det enda mötet under dagen sker tillsammans med barnen och ungdomarna där man i lugn och ro kan sitta och samtala i en trygg miljö. Det är också dags för den vuxna generationen att verkligen ta reda på vad våra barn tittar på när det gäller sociala medier och framförallt inom porren.

En stor mängd grovt våld förekommer då du söker på de allra enklaste sökorden. Prata med ungdomarna om hur det känns för dem att se på våldet och vilka känslor det väcker i dem. Otaliga är de förnedrande sexuella övergreppen som de får levererat direkt i sin mobil på rasterna i skolan. Samtala kring våldet och dess effekter så våra barn och unga får ett normkritiskt tankesätt kring dessa frågor och att de känner trygghet till föräldrar eller någon annan trygg vuxen att berätta för om någonting händer.

Vad kan vi då utläsa av dessa olika undersökningar

Våra ungdomar på Åland vittnar om våld i sina förhållandet redan i 15–16 års åldern där den ena partnern ofta dominerar och hotar med våld för att få sin vilja igenom. Både alkohol och droger kan förekomma vilket leder till en ökad risk för psykisk ohälsa och våldsamt beteende. Många vittnar om en partner som hotar att ta sitt liv om den andra inte går med på vissa saker eller vill lämna förhållandet. Destruktiva beteenden som även ofta sätter den andra partnern i fara genom olika farliga handlingar.

Hos de flesta klienter som kommer till oss för stöd gällande sexuellt ofredande förekommer det även hot om, eller att det faktiskt publiceras, avklädda bilder eller liknande på sociala medier och i slutna grupper om den andra inte utför vissa handlingar. Detta sker ofta i samband med att den ena parten vill dra sig ur ett förhållande. Bilderna används som hot för att den andra parten inte skall våga göra en anmälan till polisen om det förekommit våld, psykiskt eller fysiskt i förhållandet, eller att bli utstött och uthängd i det lilla samhället här med förödande konsekvenser för vederbörande.
Detta kan även kopplas till en ibland långvarig ohälsa och självskadebeteende där våra klienter själva drar sambandet mellan dessa. Det blir svårt att gå kvar i skolan då parterna ses i samma byggnad varje dag, på träningen på gymmet eller i matvaruaffären. I det lilla samhället kommer du inte undan, utan tvingas in i många ofrivilliga möten eller i situationer du inte kan påverka, ibland väldigt nära som till exempel i din skolmiljö.

“We cannot do great things on this earth, only small things with great love Moder Teresa

Ann Kvarnström
Handledare, Brottsofferjouren Åland

Källhänvisning:
• THL, Enkäten Hälsa i Skolan 2019
• Folkhälsan på Åland. ANDTS. Drogvaneundersökning 2019: folkhalsan.fi/unga/professionella/drogforebyggande-arbete/

Lue koko lehti (pdf)

Kirjoitus on julkaistu RIKU-lehdessä 3/2019