Att hemlighålla egna kontaktuppgifter

I vissa situationer kan en person som fruktar för sin säkerhet behöva skydda sina kontaktuppgifter.

Förbud mot utlämnande av uppgifter

Ett lättare förbud mot utlämnande av uppgifter kan göras hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Alla har rätt att förbjuda att deras uppgifter lämnas ut ur befolkningsdatasystemet för direktmarknadsföring, marknads- och opinionsundersökningar samt för personmatriklar och släktforskning.

Dessutom har alla rätt att förbjuda att deras kontaktuppgifter lämnas ut via kontakt-, adress- eller motsvarande informationstjänster samt att deras uppgifter lämnas ut för uppdatering av kundregister eller andra motsvarande register. Förbjud utlämnande av dina uppgifter hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata

Spärrmarkering

Ett mer omfattande alternativ är att be Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata besluta att uppgifter om den hotade personens hemkommun eller adress inte får lämnas ut ur befolkningsdatasystemet till andra än myndigheter. Detta kallas spärrmarkering. När man överväger att ansöka om spärrmarkering är det bra att veta att markeringen kan försvåra personens eget liv, eftersom adressuppgifter inte längre förmedlas till myndighetsregister. Till exempel får sjukhus och hälsocentraler inte nödvändigtvis patientens adressuppgifter. Ansök om spärrmarkering hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata kräver en skriftlig och motiverad ansökan om spärrmarkering eller åtminstone ett besök vid myndigheten. Beslutet om spärrmarkering kan första gången gälla i högst fem år. Det kan förlängas två år i taget.

Spärrmarkering är ett förbud mot utlämnande av uppgifter i befolkningsdatasystemet som kraftigt begränsar vidare utlämnande av kontaktuppgifter. Uppgifterna lämnas inte ut till privatpersoner eller företag, och även myndigheter får information endast om de har ett särskilt skäl som hänför sig till en tjänsteuppgift, till exempel polisens brottsutredning.

Annat att beakta

Det är ändå viktigt att notera att de aktörer som redan tidigare har haft personens kontaktuppgifter inte förstår att ta bort dem ur sina system, om personen inte själv meddelar om detta. Sådana aktörer är bland annat telefonoperatörer. Vissa aktörer uppdaterar sina kunders kontaktuppgifter automatiskt med några månaders mellanrum, och då förmedlas kontaktuppgifterna till en person med spärrmarkering inte längre till tjänsteleverantören.

En person som har beviljats spärrmarkering kan meddela Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata en kontaktadress som ska antecknas i befolkningsdatasystemet. Kontaktadressen kan till exempel vara en postboxadress, arbetsplatsens adress eller någon annan motsvarande adress som inte avslöjar exakta uppgifter om var personen bor. Kontaktadressen kan lämnas ut till alla aktörer som behöver den, om personen inte har anmält förbud mot utlämnande av uppgifter som också gäller kontaktadressen (förbud mot direktmarknadsföring, förbud mot utlämnande av kontaktuppgifter, förbud mot uppdatering av kundregister, förbud mot personmatriklar och släktforskning). Det är möjligt att ändra kontaktadressen medan spärrmarkeringen är i kraft. När man ansöker om förlängning av spärrmarkeringen ska kontaktadressen anmälas på nytt.

Det kan vid behov också vara bra att dölja sina egna uppgifter i Traficoms register. Trafikregistrets uppgifter är i princip offentliga, men du kan förhindra att dina uppgifter hittas med hjälp av ditt fordons registreringsnummer.

Läs mer

Suomi.fi: Har du blivit utsatt för ett dataläckage eller dataintrång?