Skip to content

Utnyttjande av utländsk arbetskraft och arbetsdiskriminering

Vad är arbetsrelaterat utnyttjande?

Arbetsrelaterat utnyttjande förekommer även i Finland och det är ofta arbetstagare med utländsk bakgrund som faller offer för utnyttjandet. I praktiken kan bakgrunden till exempel vara att arbetstagaren inte känner till det finländska arbetslivets regler eller till exempel är rädd för sitt uppehållstillstånd. Utnyttjandet visar sig ofta som att:

  • lön under kollektivavtalet betalas åt arbetstagaren
  • arbetstagaren vägras lediga dagar
  • arbetstagaren har långa arbetsdagar utan sakenlig ersättning.

Utnyttjandet kan även omfatta till exempel:

  • avgift för arbetsplatsen, arbetstagarens uppehållstillstånd eller att inkomsten ökas skenbart för uppehållstillstånd på grund av familjeband
  • nekad sjukfrånvaro
  • brist på företagshälsovård
  • identitetsstölder
  • omänskliga boendeomständigheter.

Om utnyttjandet även omfattar faktisk begränsning av friheten, tvång, påtryckning, hot, skuldsättning, vilseledande eller våld, kan rekvisit för människohandel uppfyllas.

När är en alltför låg lön ett brott?

I strafflagen har utnyttjande av arbetskraft kriminaliserats som bland annat arbetsdiskriminering, ockerliknande diskriminering i arbetslivet, grovt ocker eller människohandel i dess allvarligaste form.

Misstanke om arbetsdiskriminering uppkommer till exempel då den utländska arbetstagaren inte får lön, lönetillägg eller andra delar som grundar sig på tvingande lagstiftning (till exempel kollektivavtal med allmänt bindande verkan). För att rekvisit för arbetsdiskriminering ska uppfyllas ska arbetstagaren med utländsk bakgrund ha försatts i en ofördelaktig ställning med avseende på till exempel en infödd finländsk arbetstagare.

Om samma arbetsgivare har endast utländska arbetstagare jämförs deras ställning med den allmänna nivån på arbetsmarknaden, dvs. i praktiken med arbetstagare i andra företag för vilka minikraven i kollektivavtalet följs i deras anställningsförhållande. Det är alltså möjligt att arbetsgivaren diskriminerar alla sina arbetstagare.

Undermåligt låg lön kan innebära arbetsdiskriminering i sin lindrigaste form som avses i strafflagen till exempel då arbetsgivaren inte betalar kvällstillägg till sina utländska arbetstagare. Om försummelsen av utbetalning av lön även omfattar grundlönen eller övertidsersättning, såsom till exempel i fall där arbetstagarens arbetsdagar regelbundet är övertidsarbete kan det vara fråga om ockerliknande diskriminering i arbetslivet. En arbetsgivare med samma bakgrund kan även göra sig skyldig till arbetsdiskriminering som grundar sig på till exempel nationellt eller etniskt ursprung.

Vart kan man ta kontakt?

Förutom polisen utreder även arbetarskyddet vid regionförvaltningsverken arbetsdiskrimineringsfall. Personer som fallit offer för brottsligt utnyttjande kan dock vara rädda att vara i direkt kontakt med myndigheter. Om man är osäker på om man vill eller vågar anmäla utnyttjandet till myndigheterna kan man konfidentiellt kontakta till exempel Brottsofferjouren för att begrunda ärendet.

En person som misstänks ha fallit offer för utnyttjande av arbetskraft kan via Brottsofferjouren få rådgivning i hur man kan framskrida i ärendet. Brottsofferjouren förmedlar inga uppgifter vidare till andra instanser.

Mer information

  • Pia Marttila, Koordinerande specialsakkunnig, Stödinsatser för människohandelsoffer,  pia.marttila@riku.fi, 040 630 9669
  • Saara Pihlaja, Specialsakkunnig, Stödinsatser för människohandelsoffer, saara.pihlaja@riku.fi, 040 621 2443
  • Katarina Iskala-Blomster, Specialsakkunnig, Stödinsatser för människohandelsoffer, katarina.iskala@riku.fi, 040 620 1062

Animationer om arbetstagarens rättigheter på sexton språk