Kändisbedrägeri, dvs. bedrägeri i en offentlig persons namn
Ett kändisbedrägeri är en form av bedrägeri där brottslingar använder en känd persons namn och bild för att få människor att lita på falska investeringar, produkter eller tjänster.
Brottslingar manipulerar sitt offer skickligt. Om du börjar samtala med en bedragare som utger sig för att vara en kändis, kan du utsättas för påtryckningar, smicker och lockande erbjudanden, såsom löften om stora ekonomiska vinster eller brådskande instruktioner.
Ofta sker bedrägerier i namnet på en betrodd och respekterad kändis. Exempelvis har bedragare i Finland försökt använda namn som Ella Kanninen, Jaakko Loikkanen och Anssi Kela. I dessa bedrägerier har bilder och fabricerade intervjuer med dessa kändisar använts för att locka offer att investera pengar.
Hur fungerar ett kändisbedrägeri?
En av de vanligaste metoderna är investeringsbedrägerier, där man påstår att en känd person blivit rik, till exempel på kryptovalutor, och rekommenderar andra att göra detsamma. Bedragare kan publicera fejkade nyheter där kändisen avslöjar en ”hemlighet” för att snabbt bli rik. Till exempel har Marja Hintikas ansikte använts i kryptobedrägerier där det påstås att hon har avslöjat en enkel väg till stora vinster.
Ibland ber bedragaren om hjälp i kändisens namn, som lån eller ekonomiskt stöd. Exempelvis har Anssi Kelas namn använts för att be om lånepengar med påhittade historier som täckmantel. I dessa bedrägerier byggs ofta en långvarig kommunikation upp, där förtroende och en emotionell relation skapas mellan offret och bedragaren innan själva hjälpförfrågan sker.
Hur känner du igen ett kändisbedrägeri?
- Om en kändis påstår sig veta ett säkert sätt att bli rik, är det troligtvis ett bedrägeri. Om det låter för bra för att vara sant, är det oftast inte sant.
- Kontrollera alltid om nyheten verkligen har publicerats i en välkänd media, som Iltalehti eller Yle. Bedragare kopierar ofta utseendet hos kända medier.
- Var misstänksam om någon okänd kontaktar dig direkt med en personlig hjälpförfrågan. Offentliga personer ber aldrig om pengar eller hjälp från okända på detta sätt.
Vad kan du göra om du har blivit lurad?
- Kontakta omedelbart din bank. Berätta vad som har hänt. Ju snabbare du agerar, desto bättre chanser finns det att få tillbaka pengarna.
- Förstör inte bevisen. Behåll meddelanden, telefonnummer, e-postadresser och webbhistorik. Notera händelserna: datum, klockslag och en detaljerad beskrivning av vad som har hänt.
- Gör en polisanmälan. Ange så detaljerad information som möjligt i anmälan, inklusive dina bankuppgifter, så att myndigheterna kan påbörja en utredning.
- Förhindra ytterligare skador och se till att din datasäkerhet är skyddad. Överväg att sätta en frivillig kreditspärr om dina personuppgifter har hamnat i kriminellas händer. Du kan hitta bra råd för din situation i guiden på Suomi.fi. Byt lösenord för viktiga tjänster och se till att dina enheter och konton är skyddade. Följ dina banktransaktioner.
- Var försiktig med uppföljningsbedrägerier. Brottslingar kan kontakta dig igen och erbjuda ”hjälp” med att lösa situationen eller återfå pengarna. Detta är vanligt i investeringsbedrägerier och romansbedrägerier, där bedragaren försöker lura dig på mer pengar genom att utnyttja din desperation.
Om en närstående har blivit lurad
Lugna din närstående och undersök om några penningöverföringar har gjorts eller om personlig information har lämnats ut. Kontakta snabbt banken och gör en polisanmälan. Se också till att din närståendes datasäkerhet är i ordning.
Behöver du råd?
Om du har blivit offer för ett bedrägeri erbjuder Brottsofferjouren stöd och praktiska råd under brottsprocessen. Ta kontakt:
- Brottsofferjouren 116 006 (mån-tors kl. 9-18 och fre kl. 9-16)
- RIKUchat (mån-tors kl. 9-18 och fre kl. 9-16)
Alla våra tjänster är konfidentiella och kostnadsfria.
Du kan också anmäla bedrägeriet till Cybersäkerhetscentret.
Läs mera
- Romansbedrägerier | Tips för att hantera ett kärleksbedrägeri
- Nätbutiksbedrägerier
- Investeringsbedrägerier | Kryptovalutabedrägeri | Pyramidbedrägerier
- Identitetsstölder | Så här gör du om du drabbas av identitetsstöld | Sociala mediekonto kapat | VD-bedrägeri | Falsk polisbedrägeri
- Phishing
- Dataintrång och dataläckor
- Så här känner du igen ett nätbedrägeri
- Andra typer av cyberbrott | Hybridbedrägeri eller kombination av bedrägerier | Bedrägeribrev | Bedrägerisamtal | Ekonomiska svårigheter efter bedrägeri