Utpressning med nakenbilder eller -videor
Det är inte ovanligt att privata nakenbilder eller -videor används för att utpressa en person. Detta fenomen kallas också sextortion. Brottsofferjouren får regelbundet in fall där utpressaren hotar att sprida privata sexuella bilder om offret inte betalar eller går med på andra krav.
Om du blir hotad med att en intim bild eller video ska publiceras kan du agera på följande sätt:
1. Betala inte utpressaren
Att betala utpressaren eller gå med på andra krav löser inte situationen. Ytterligare krav på pengar eller andra saker kan komma, och det finns ingen garanti för att bildmaterialet inte publiceras även om du betalar.
2. Spara all kommunikation
Spara alla meddelanden, bilder och videor som utpressaren skickar till dig. Radera ingenting – dessa är viktiga bevis om du väljer att göra en polisanmälan.
3. Gör en polisanmälan
Gör en polisanmälan så snart som möjligt. Du kan anmäla brottet online eller på en polisstation. Utpressning är ett brott, och även om en anmälan inte alltid hindrar att bilden publiceras, är det ett viktigt steg för att utreda brottet. I fall med bilder på minderåriga är situationen särskilt allvarlig.
Hot och utpressning med bilder kan uppfylla kännetecknen för ett brott. Förutom utpressning kan det även handla om olovlig spridning av en sexuell bild.
4. Om bilderna publiceras, gör en ny polisanmälan
Om materialet trots allt publiceras, gör en ny polisanmälan. Kontakta också sociala medier-plattformarna där bilderna har lagts ut och begär att de tas bort. Många tjänster tar snabbt bort olagligt innehåll.
Om du är myndig kan du använda tjänsten StopNCII.org. Det är ett kostnadsfritt verktyg som hjälper till att förhindra spridning av intima bilder eller videor på internet.
Det är viktigt att komma ihåg att du inte är ansvarig för gärningspersonens handlingar och att du har rätt att skydda din integritet. Att dela sina egna privata bilder eller videor med till exempel en partner är helt lagligt. Att någon missbrukar ditt förtroende är fel och straffbart.
Om du hotas med spridning av en deepfake-bild eller -video
Deepfakes är trovärdiga men manipulerade bilder eller videor som skapats med AI-metoder. Till exempel kan en persons ansikte bytas ut i en video så att det ser ut som om den manipulerade personen faktiskt är med i filmen. Den engelska termen ”deepfake” kommer från orden ”deep learning” och ”fake”.
Om du hotas med att en deepfake-bild eller -video som visar dig eller någon närstående ska spridas, spara all möjlig bevisning, som ursprungliga bilder och videor samt meddelanden från gärningspersonen.
Gör en polisanmälan. Att sprida en kränkande deepfake-bild eller -video som visar en annan person utan samtycke kan uppfylla kännetecknen för ett brott. Du har rätt att skydda din integritet och värdighet.
Spridning av manipulerade bilder kan orsaka psykisk och social skada.
Behöver du råd?
Brottsofferjouren erbjuder stöd och praktiska råd i brottsprocessen. Du kan kontakta oss på följande sätt:
- Brottsofferjouren 116 006: på svenska mån-fre kl. 12-14
- RIKUchat: mån-tors kl. 9-18 och fre kl. 9-16. Chatfönstret öppnas via knappen nere i hörnet på sidan. RIKUchatten betjänar i huvudsak enbart på finska.
Alla våra tjänster är kostnadsfria och konfidentiella.