Ekonomiskt våld
Ekonomiskt våld är maktutövning och kontroll där pengar eller egendom används för att underkuva, utnyttja eller skada en annan person. Det kan till exempel handla om att begränsa en partners användning av pengar, pressa hen att ta lån eller hindra hen från att arbeta.
Ekonomiskt våld kan få allvarliga konsekvenser för offret, till exempel oro för att klara vardagliga utgifter, fattigdom, skuldsättning och psykisk belastning.
Vad är ekonomiskt våld?
Ekonomiskt våld kan ta sig många uttryck och kan förekomma tillsammans med andra former av våld, till exempel psykiskt eller fysiskt våld. Det kan förekomma i en parrelation, inom familjen eller i andra nära relationer.
Vanliga former av ekonomiskt våld är:
- Kontroll av ekonomin: att utan samtycke styra, övervaka eller begränsa den andras inkomster, utgifter eller bankkonto
- Press att ta lån: till exempel att tvinga en partner att ta snabblån
- Missbruk av gemensamma medel: att använda gemensamma besparingar för egna behov utan den andras tillåtelse
- Att hindra arbete eller studier: försök att försvåra den andras ekonomiska självständighet
- Ekonomiskt våld efter separation: till exempel att inte betala underhåll eller att fördröja bodelning
- Ekonomiskt utnyttjande av äldre personer eller personer med nedsatt funktionsförmåga, till exempel när ett vuxet barn kräver pengar av sina äldre föräldrar eller när en intressebevakare använder den äldres pengar för egna syften
Vem som helst kan utsättas för ekonomiskt våld, men särskilt sårbara är till exempel äldre personer, barn, personer med funktionsnedsättning och kvinnor med invandrarbakgrund.
Konsekvenser av ekonomiskt våld
Ekonomiskt våld kan orsaka långvariga ekonomiska, psykiska och fysiska konsekvenser.
- Ekonomiska konsekvenser: skuldsättning, förlust av tillgångar, rättegångskostnader
- Vardagen försvåras om man inte kan göra nödvändiga inköp, till exempel köpa kläder eller läkemedel. Ekonomiskt våld kan leda till att offret tvingas avstå från hobbyer eller inte kan spara till större inköp.
- Psykiska konsekvenser: stress, ångest, självmordstankar
- Social isolering: beroende av gärningspersonen, svårt att söka hjälp
- Långvarig osäkerhet: förlorad kreditvärdighet, begränsade arbetsmöjligheter
Många som utsätts känner inte igen ekonomiskt våld eller vågar inte söka hjälp på grund av rädsla, skam eller beroendeförhållande.
Ekonomiskt våld kan uppfylla kriterierna för brott
Det finns ingen separat brottsrubricering för ekonomiskt våld i finsk strafflag, men vissa handlingar kan uppfylla kriterierna för brott, till exempel:
- Bedrägeri (att vilseleda någon för att få ekonomisk vinning)
- Förfalskning
- Förskingring (att ta någon annans egendom för sig själv utan tillåtelse)
- Olaga hot (till exempel hot om ekonomisk skada)
Efter en separation kan ekonomiskt våld bland annat handla om försummade underhållsbidrag eller att en före detta partner förstör den andras egendom. Rättsmedel kan till exempel vara kontaktförbud och skadeståndsanspråk.
Var kan jag få hjälp?
Om du misstänker att du har utsatts för ekonomiskt våld:
- Spara bevis (ta skärmbilder, spara kvitton och meddelanden osv.)
- Gör vid behov en polisanmälan
- Sök hjälp:
- Brottsofferjouren 116 006, RIKUchat (på finska) och juridisk telefonrådgivning 0800 161 177
- Ekonomi- och skuldrådgivning
- Takuusäätiö – hjälp vid skuldproblem
- Kommunens socialtjänst
- Rättshjälpsbyrå eller privat advokat
Det lönar sig att prata om ekonomiskt våld och söka hjälp i tid. Var och en har rätt till ekonomisk självständighet och trygghet.
Källa: Vid sammanställningen av sidan har man bland annat använt material från projektet Taloudellinen väkivalta tutuksi.
Läs mer
Ekonomiskt våld på Institutet för hälsa och välfärds webbplats