“En stark känsla av att bli galen” – i den digitala tiden är det allt svårare att undgå våld och förföljelse

Digitalt våld och förföljelse visar sig på många sätt och orsakar direkt och omfattande skada för sina offer. Det är viktigt att offret får samtalshjälp och stöd av sina närstående under rättsprocessen.

Fortgående kontakt via telefon och textmeddelanden, förföljelse. Smygfotografering, svartmålande och nätfiske. Digitalt våld och förföljelse kan bland annat förekomma i dessa former. Offret kommer inte undan dessa gärningar och de är oförutsägbara.

Digitalt våld innefattar ofta många olika typer av gärningar men vanligtvis involverar det smutskastning och kallande vid öknamn. Offren upplever att smutskastningen och kallandet vid öknamn är förnedrande och i vissa situationer överskrider gärningsmannens handlingar rekvisitet för ärekränkning eller brott mot kommunikationsfrid.

Eveliina Nilosaari jobbar som sakkunnig inom våldsarbete vid stödcentret Tukikeskus Varjo som erbjuder stöd för bland annat offer för förföljelse och våld efter skilsmässa. Enligt henne kan gärningsmannens omfattande metoder och den ständiga plågan som dessa orsakar offret väcka känslor av rädsla och otrygghet hos offret.

– Den som upplever det kan ha en väldigt stark känsla av att hålla på att bli galen. Det kan ha stor inverkan då enheter startar av sig själva eller gör konstiga saker utan att veta varför. Gärningarna kan vara väldigt konstiga och man kan inte riktigt berätta för någon annan, säger Nilosaari.

Iakttagande kan till exempel avslöjas som att gärningsmannen vet något som hen inte borde veta, till exempel var offret befinner sig eller innehållet i privata samtal.

Ständig vaksamhet kan göra att offren blir paranoida mot teknik och den digitala världen. Detta kan medföra betydande utmaningar särskilt i dagens värld där tekniken finns så gott som överallt i vardagen. Vem som helst kan utsättas eftersom det digitala våldet inte kräver specialkunskaper.

Vad gör jag om jag faller offer?

Enligt Nilosaari utövas digitalt våld och förföljelse främst av offrens tidigare eller nuvarande makar som ingår i stödcentralens klientmålgrupp.

Det kan vara svårt att lösgöra sig från en sådan här situation och risken finns att gärningsmannen provoceras om hen märker att offret försöker ta sig ur situationen. Därför kräver situationen en viss planenlighet.

– För det första måste man se till att det är tryggt att börja begränsa gärningsmannens handlingar. Man ska alltså befinna sig på en fysiskt trygg plats dit gärningsmannen inte kan ta sig.

Offret ska även försäkra sig om att en trygg enhet finns tillgänglig för att söka ytterligare information och be om hjälp med. En trygg enhet är en sådan smarttelefon, surfplatta eller dator som gärningsmannen inte har tillgång till och som hen inte kan följa.

I värsta fall förutsätter säkerställandet av enhetens säkerhet att telefonnumret eller hela enheten byts ut. Viktig information, såsom foton, dokument eller lösenord som är viktiga för en själv ska dock tas tillvara från enheten före den tas ur bruk.

Även till exempel skärmdumpar och annat som man lagrat som senare kan användas som bevismaterial i rättsprocessen är bra att ta tillvara före enheten töms.

– Ibland måste bankkoderna och alla kort bytas ut. Sådana här skyddsåtgärder är besvärliga på sitt sätt men det är möjligt att få hjälp, säger Nilosaari.

Hon påminner om att ifall gärningsmannen har installerat någon form av övervakningsapplikation på enheten är det bra att lämna in den till polisen.

Diskussion stöder offrets återhämtning

På grund av skammen som gärningarna orsakar kan gärningarna i sig bromsa offrens tillgång till hjälp. Offrets lidande kan dessutom ökas av vetskapen om att dokument som laddats ner på nätet är kvar där för alltid. Enligt Nilosaari kan samtalshjälp som erbjuds av professionella spela en viktig roll under återhämtnings- och rättsprocessen.

– Samtal stöder återhämtningsprocessen. Men säkerhetsbedömningen spelar också en viktig roll då man hjälper upplevaren. Genom att använda sig av MARAK-riskbedömningsblanketten och blanketten för kartläggning av trakasserier och förföljelse kan man bedöma risken för att våldet förnyas. MARAK-grupper finns på olika orter och man kan be dem om rekommendationer för hur klientens säkerhet kan förbättras.

Dessutom är stödet från offrets närstående viktigt. Offrets upplevelser ska inte förminskas.

– Lyssna, tro på och stöd sökandet av hjälp. Vid kommunikation lönar det sig inte att använda snabbmeddelanden eller sociala medier utan hellre telefonen eller textmeddelanden, säger Nilosaari.

En närstående kan lätta på offrets börda genom att läsa inkommande meddelanden för dennes del, med tillstånd. Offer för digitalt våld och förföljelse kan fundera om det alls lönar sig att vara på sociala medier under sitt eget namn.

Utöver Brottsofferjouren och stödcentret Tukikeskus Varjo kan offret söka hjälp från förbundet för mödra- och skyddshemmet, Nolllinjen, Kvinnolinjen eller polisen.