Coronan påverkar polisens och tingsrättens arbete – det kan ta åratal att få anhopningen avklarad

Hos polisen har mängden telefonförhör ökat, och i tingsrätten är det anhopning. Hur har coronan påverkat polisens och rättsväsendets arbete? Representanter för polisen och tingsrätten svarar på aktuella frågor.

Kriminalkommissarie Annukka Liukkonen från Polisinrättningen i Inre Finland berättar att polisens arbete för tillfället har anhopat sig, men orsaken är inte så mycket coronan som minskade utredningsresurser.

– På grund av coronan har mindre brådskande ärenden skjutits upp. Brott mot liv och hälsa måste utredas snabbt, så coronan har inte haft någon inverkan på arbetet kring dessa brott, säger Liukkonen.

Mängden telefonförhör har ökat

Även hos polisen gör utredarna enligt Liukkonen en del distansarbete och mängden telefonförhör har ökat.

– Förhör utförs ansikte mot ansikte om det är nödvändigt på basen av brottets grovhet och bevisning, och per telefon om det inte äventyrar utredningens trovärdighet. Nödvändig skyddsutrustning används alltid, säger Liukkonen.

RIKU:s kunder har uttryckt oro över att de inte kan uttrycka sin sak genom telefonförhör på samma sätt som ansikte mot ansikte.

– Naturligtvis förmedlas inte saker och ting på samma sätt per telefon som vid förhör ansikte mot ansikte. Det är emellertid bra att komma ihåg att polisen utreder brott alltid på basen av brottsrekvisit, varpå vissa fakta även kommer fram per telefon. Telefonförhör görs emellertid inte om de äventyrar utredningens trovärdighet. Kunden kan också själv meddela att han eller hon vill bli hörd ansikte mot ansikte, säger Liukkonen.

”Kunden kan också själv meddela att han eller hon vill bli hörd ansikte mot ansikte.”

Coronan syns i polisens arbete

Liukkonen berättar att polisen har egna coronaarbetsgrupper som följer coronasituationen och ger polisen instruktioner internt. Likaså ger Polisstyrelsen instruktioner i enlighet med hur situationen utvecklas.

– I den utsträckning man kan skryta om sin egen organisation så har polisen en bra förmåga att snabbt reagera på förändringar. Polisen har emellertid ingen lång beredskapsplan som gäller i flera år för coronan, konstaterar Liukkonen.

Ur ett brottsoffers synvinkel uppmuntrar Liukkonen samma sak som under vanliga förhållanden, dvs. att omedelbart göra en brottsanmälan till polisen. Speciellt brott som riktas mot liv och hälsa är enligt Liukkonen svåra att lösa när det har gått en lång tid sedan händelsen inträffade.

Vad gör man angående åtalspreskription?

Man har även uttryckt oro över längden på utredningarna och preskriptionstider för åtal.

– Responsen gäller mest längden på utredningarna, som för närvarande är ganska långa. Preskriptionstider för åtal däremot följs i polisens system. Ansvaret för övervakningen ligger hos fallets utredningsledare och utredare. Enligt förundersökningslagen (5 kap. 1 §) ska polisen underrätta åklagaren om vissa brottsärenden, däribland att åtalsrätten för brottet som undersöks håller på att preskriberas. På så sätt får även åklagaren vetskap om ärendet och man kan tillsammans arbeta för att förhindra preskriberingen, preciserar Liukkonen.

Begränsningarnas inverkan

Hos polisen orsakade coronan precis som på övriga ställen till en början stor förvirring enligt Liukkonen. Hon säger att undantagssituationen har börjat bli det nya normala.

– Under våren var mycket lite folk i rörelse. Misshandelsbrotten minskade på allmänna platser. I trafiken ökade däremot trafikbrotten, såsom fortkörningar och narkotikarattfylleri, till en del. Under sommaren var situationen som vanligt, vilket också visas nu när begränsningarna har blivit strängare, att folk inte riktigt tog dem tillräckligt på allvar, säger Liukkonen.

Anhopning i tingsrätten

Lagman Tuija Turpeinen vid Norra Karelens tingsrätt säger i oktober 2020 att enligt den information som vi nu har kan begränsningar i olika grad vara i kraft i Finland ännu till och med i ett år eller två. Även i undantagsförhållanden är tingsrättens grunduppgift att ge människor och sammanslutningar rättsskydd.

– Tingsrättens verksamhet måste sannolikt justeras under en längre tid så att tingsrätten samtidigt sköter sin grundläggande uppgift så bra som möjligt och även kan hantera riskerna i anknytning till coronaviruset. Det är uppenbart att tingsrättens verksamhet av rättsskyddsskäl inte kan begränsas i den omfattning som under våren 2020 ända tills epidemin är över: ju längre tid som går, desto större blir rättsskyddskraven i de olika fallen, säger Turpeinen.

”I nuläget kan man beräkna att det kommer att ta 1–3 år att få anhopningen avklarad och återgå till det så kallade normala.”

Rättsväsendet, speciellt tingsrätterna, är enligt Turpeinen för tillfället överbelastade och behandlingstiderna har blivit längre. I mars–juni i början av coronakrisen blev man tvungen att ställa in ett stort antal sammanträden.

– Från mitten av mars till slutet av april satt man i flera tingsrätter, bland annat i Norra Karelens tingsrätt, endast nödvändiga tvångsmedelssammanträden och häktade personers rättsförhandlingar. Man har börjat bearbeta anhopningen från och med augusti, vilket innebär att det blir fler rättegångar än vanligt under hösten, upplyser Turpeinen.

Turpeinen berättar även att eftersom det samtidigt kommer lika mycket nya ärenden till tingsrätten som normalt, kommer även de nya fallens behandlingstid att oundvikligen bli längre. Till exempel kommer rättegångstidpunkten för brottsärenden som nu anhängiggörs att infalla först under våren 2021.

– I nuläget kan man beräkna att det kommer att ta 1–3 år att avklara anhopningen och återgå till det så kallade normala, beroende på i vilken mån domstolsväsendet får mer resurser för att minska överbelastningen. När fallen behandlas följer man lagstadgade bestämmelser som fastställer fallens brådska. När man behandlar anhopade ärenden, eller om epidemin återigen ökar, måste vi oundvikligen börja prioritera, säger Turpeinen.

Hurudana fall prioriteras vid behov?

Enligt Turpeinen prioriteras i främsta hand brådskande rättsskipningsärenden.

– Generellt sett måste fall som berör frihetsberövande och fall som gäller människors grundläggande och mänskliga rättigheter, såsom frihet, personlig integritet, familjeliv, kroppslig integritet, säkerhet och inkomst ges företräde. Likaså är tryggandet av intressen hos barn och andra fysiska personer i samhällets särskilda beskydd ett centralt prioriteringskriterium, likaså brådskande fall och fall som är bundna till en viss tidsfrist, säger Turpeinen.

Turpeinen tillägger ännu att när ordningsföljden bedöms måste man även fästa uppmärksamhet vid att ju äldre fallet är, desto snabbare borde det behandlas.

“Tryggandet av intressen hos barn och andra fysiska personer i samhällets särskilda beskydd är ett centralt prioriteringskriterium.”

Tingsrätten har bra digital beredskap

Tingsrätternas digitala beredskap har förbättrats betydligt enligt Turpeinen.

– Situationen på Norra Karelens tingsrätt har hela tiden varit bra, eftersom vårt ämbetsverk ligger i ett nytt tingshus, och vi har videoutrustning i alla rättssalar. Nu har man även infört videoutrustning i tingsrätter som ligger i äldre lokaler, vilket möjliggör användningen av fjärranslutningar under rättegångarna.

– Endast att utrusta rättssalarna garanterar inte i sig att man kan använda fjärranslutningar. Tingsrätterna ger varandra handräckning för att kunna höra parter från en annan ort, men antalet rum med videotjänster är begränsade och det är inte alltid möjligt att ge handräckning vid önskad tidpunkt, säger Turpeinen.

Turpeinen berättar att rättshjälpsbyråer och privata advokatbyråer spelar en mycket central roll i att öka antalet videorättegångar.

– Ju fler byråer som skulle ha tillgång till videoutrustning eller tillräckligt snabba dataanslutningar för en störningsfri Skype-anslutning, desto fler rättegångsbiträden och deras kunder kunde delta i en rättegång från biträdets byrå. Detta var man inte förberedda på under våren när coronakrisen började, men under hösten har många advokatbyråer insett vikten av dessa fjärranslutningar. Detta hjälper domstolarna att fortsätta arbetet, om coronasituationen skulle bli ännu värre, konstaterar Turpeinen.

Man behöver inte oroa sig för distansförhör

Videoanslutningarnas funktion vad gäller rättsskydd har väckt frågor.

– Jag vill skingra denna oro åtminstone kring distansförhör i domstolen. På basen av praktisk erfarenhet har det varit mycket smidigt att höra parterna via videoanslutning, och domstolen har fått den information de behöver av parter via fjärranslutning på samma sätt som av de som befinner sig på plats – ibland till och med bättre, eftersom åklagarna och biträdena ofta förbereder sig inför förhör som sker via video med frågor som är mer strukturerade och exakta, säger Turpeinen.

”Med fjärranslutning kan man försäkra att målsäganden eller ett vittne, som är rädd för att träffa svaranden i tingshuset, inte hamnar i den situationen.”

Förutom att fjärranslutningar ökar coronasäkerheten, ser Turpeinen att de även medför en annan slags säkerhet.

– Speciellt målsäganden, men ibland även vittnen, är rädda för att möta svaranden i tingshusets väntrum eller i rättssalen. Med fjärranslutning kan man försäkra att sådana möten inte uppstår, säger Turpeinen.

RIKUtema är Brottsofferjourens webbpublikation. Ämnet för RIKUtema 1/2020 är coronan och dess inverkan på brottsofferärenden.