Vad är åtalsuppgörelse?
Vid en åtalsuppgörelse erkänner den brottsmisstänkte gärningen och i gengäld förbinder sig åklagaren att yrka på straff enligt en lindrigare straffskala. Först förhandlar åklagaren och den misstänkte om saken. Därefter behandlar domstolen ärendet i en erkännanderättegång, som är ett enklare förfarande än en vanlig rättegång.
Syftet är att vissa gärningar ska kunna behandlas genom ett enklare förfarande än den normala straffprocessen. På så sätt kan myndigheternas resurser användas på ett ändamålsenligt sätt, myndigheternas verksamhet effektiviseras och förundersökningen, åtalsprövningen och domstolsbehandlingen påskyndas.
När kan åtalsuppgörelse användas?
Åtalsuppgörelse är inte möjlig vid alla brott. Den kan främst användas vid brott där det strängaste straffet är fängelse i högst sex år samt vid grov människohandel, grovt rån och grovt narkotikabrott, om de övriga förutsättningarna för att använda förfarandet är uppfyllda, bland annat att det medför processuella besparingar, och ett viktigt allmänt eller enskilt intresse inte kräver att en förundersökning genomförs.
Vissa brott har uteslutits från förfarandet, till exempel de flesta sexualbrott samt brott mot liv och hälsa.
Om du är målsägande, det vill säga brottsoffer, krävs i regel ditt samtycke för en åtalsuppgörelse.
Vänd dig till ett rättegångsbiträde
Om en åtalsuppgörelse övervägs i ditt brottmål är det bra att vända sig till ett rättegångsbiträde. Biträdet bedömer situationen som helhet, även frågor som gäller ersättning och vad Statskontoret eventuellt ersätter. Läs mer om hur kostnaderna för ett rättegångsbiträde kan täckas.
Mer information om hur du skaffar ett rättsligt biträde finns på Rättstjänstverkets webbplats.
Du kan också fråga RIKU om råd när du behöver skaffa ett rättsligt biträde:
Läs mer
Åklagarmyndigheten: Som part i en straffprocess