Blanketter och ordlista

Blanketter

Ordlista

Målsägande är brottsoffret, det vill säga den person eller part mot vilken brottet riktas.

Ett målsägandebrott är i allmänhet ett sådant lindrigt brott för vilket allmänna åklagaren inte kan väcka åtal, såvida inte målsäganden, det vill säga offret, har begärt detta eller det allmänna intresset kräver att åtal väcks. De flesta brotten faller under allmänt åtal, varvid åklagaren kan väcka åtal oberoende av brottsoffrets vilja.

Biträde är ett rättegångsbiträde, en advokat eller annan jurist som ser till att huvudmannens rättsskydd förverkligas och som kan hjälpa sin kund (=huvudman) vid en rättegång. Jurister vid statliga rättshjälpsbyråer, privata advokatbyråer eller jurister med tillräcklig erfarenhet och tillstånd av en advokatbyrå kan fungera som rättegångsbiträde.

Villkorligt fängelse är ett straff där den dömde inte sätts i fängelse utan kan avtjäna sitt straff i frihet. Villkorligt fängelse kan utdömas om gärningsmannen har dömts för ett eller flera brott till högst två års fängelse. Domstolen fastställer en prövotid. Om den dömda under prövotiden på nytt döms till fängelsestraff kan även det tidigare dömda villkorliga fängelsestraffet ändras till ovillkorligt fängelsestraff.

Ovillkorligt fängelse är ett straff som domstolen utdömer och som avtjänas i fängelse. Ovillkorligt fängelse kan under vissa förhållanden även ändras till samhällstjänst.

Förundersökning utförs i ett brottmål och oftast av polisen. Ibland deltar även åklagaren i förundersökningen. I undersökningen utreds det som har skett och parterna samt de skador som har orsakats av brottet. Brottsprocess.

Ett förundersökningsprotokoll är ett protokoll som har upprättats över det material som har insamlats under förundersökningen.

En stämning är en kallelse till rättegång eller en uppmaning att svara på stämningsansökan.

En stämningsansökan är ett dokument med vilket rättegången inleds. I stämningsansökan anges bland annat kraven och motiveringarna till dessa samt mot vem kraven riktas.

En stämningsman är en tjänsteman som är anställd av tingsrätten och som vid behov lämnar en stämning till mottagaren.

Hovrätten är en fullföljdsdomstol, till vilken man kan lämna in ett överklagande gällande tingsrättens beslut. Hovrättens dom kan överklagas vidare till Högsta domstolen, såvida Högsta domstolen beviljar besvärsrätt. Brottsprocess.

Nödvärn betyder att man använder maktmedel mot en annan människa för att försvara sig själv i situationer när detta anses som oundvikligt. Ifall nödvärnet inte anses vara överdrivet utdöms inte nödvändigtvis något straff för skada som orsakats av nödvärn.

Kärande är den som har väckt talan i ett brottmål.

Skriftligt förfarande är ett alternativ till en muntlig huvudförhandling i tingsrätten vid lindrigare brottmål. Ärendet avgörs i domstolens kansli, utan att parterna är närvarande. Detta förutsätter att gärningsmannen är myndig och att han eller hon har erkänt brottet i förundersökningen och att båda parterna ger sitt samtycke till förfarandet.

Högsta domstolen är den högsta instansen inom rättsväsendet, där parterna i ett brottmål kan söka ändring ifall högsta domstolen beviljar besvärsrätt. Högsta domstolen är en så kallad prejudikatdomstol. Högsta domstolens beslut kan inte överklagas. Brottsprocess.

Ett ersättningsanspråk kan lämnas till gärningsmannen för skada orsakad av brott. Vanliga skadeståndsanspråk är till exempel ersättande av stulen, försvunnen eller söndrad egendom, fysisk sveda och värk, psykiskt lidande samt kostnader till följd av inkomstbortfall.

Förhör är ett tillfälle som oftast ordnas på en polisstation där man hör parterna eller vittnen i ett brottmål var för sig och för att utreda de skador som uppstått till följd av brottet.

Förhörsprotokoll är en handling som upprättas över förhöret och som undertecknas av den som har förhörts, av förhörare och av ett förhörsvittne.

Tingsrättens ordförande är en lagfaren tingsrättsdomare.

Tingsrätten (TR) är den lägsta rättsinstansen där man behandlar brottmål, tvister och ansökningar.  Brottsprocess.

Lagakraftvunnet beslut avser en bestående och slutlig dom som inte kan överklagas.

En nämndeman är en vanlig medborgare som fungerar som lekmannadomare i tingsrätten. Han eller hon har samma makt som en yrkesdomare då domen fastställs. Nämndemän används huvudsakligen i allvarligare brottmål.

Besöksförbud kan fastställas i domstol om någon känner sig hotad eller trakasserad av en annan person. Den som har meddelats besöksförbud får inte på något sätt kontakta den person som skyddas genom förbudet.

En sinnesundersökning är en psykiatrisk undersökning av den åtalade, utifrån vilken man överväger om han eller hon har kunnat inse följderna av sin handling, det vill säga om han eller hon är helt eller delvis tillräknelig. Undersökningen utförs på ett psykiatriskt sjukhus och rättegången avbryts under tiden för undersökningen.

Rättegångsbiträde är ett biträde som är en advokat eller annan jurist och som ser till att huvudmannens rättsskydd förverkligas och som kan hjälpa sin kund (=huvudman) vid en rättegång. Jurister vid statliga rättshjälpsbyråer, privata advokatbyråer eller jurister med tillräcklig erfarenhet och tillstånd av en advokatbyrå kan fungera som rättegångsbiträde.

Rättshjälp är juridisk rådgivning och hjälp i domstol av en statlig tjänsteman. Beviljande av rättshjälp påverkas av personens inkomster och förmögenhet. Ifall personen har en rättsskyddsförsäkring betalas rättsbiträdets kostnader i första hand via den.

En rättsskyddsförsäkring är en frivillig försäkring som ofta kan anslutas till en hem- eller lantbruksförsäkring. Via rättsskyddsförsäkringen kan offret i ett brottmål, under vissa förutsättningar, bekosta de utgifter som användandet av ett rättsbiträde orsakar.

Ett dolt brott är ett brott som inte kommer till polisens eller andra myndigheters kännedom.

En försvarare är den misstänktes rättsbiträde.

Huvudförhandling är en session i domstol där ärendet behandlas muntligt.

Strafforderförfarande avser en ordningsbot som polisen ger vid en lagöverträdelse och som åklagaren bestyrker.

Brottets preskriptionstid
är den tid från det att brottet har begåtts inom vilken man kan fastställa straffrättsliga påföljder. Olika brott har olika preskriptionstider, från två (2) år till tjugo (20) år. Ju allvarligare brott, desto längre preskriptionstid. Till exempel preskriberas en misshandel som är allvarligare än lindrig efter fem (5) år och grov misshandel efter tjugo (20) år. Sådana brott där straffet kan vara livstids fängelse preskriberas aldrig.  Preskriptionstiden börjar löpa från det att brottet har skett eller man har fått vetskap om det. Åklagaren måste hinna väcka åtal innan preskriptionstiden löper ut. Innan dess måste polisen hinna undersöka brottet.

Brottsanmälan är en anmälan som brottsoffret eller någon annan gör till polisen gällande ett brott man har fått vetskap om.

Strafflagen (SL) är en lag där de handlingar som i Finland har fastställts som brott anges med för dem typiska särdrag.

En brottsprocess är en kedja som omfattar förundersökning, åtalsprövning, rättegång och verkställighet av straff. Brottsprocessen inleds med en brottsanmälan.

Straffrättsligt ansvar avser att en person kan dömas för ett brott och att han eller hon kan få ett straff. Till exempel en gärningsman under 15 år kan inte tilldömas ett straff för ett brott, men han eller hon är skyldig att ersätta de skador som brottet har orsakat.

BRL är en förkortning som betyder lagen om rättegång vid brottmål.

Sexualbrott är ett brott i enlighet med 20 kap i strafflagen, till exempel våldtäkt eller sexuellt utnyttjande.

Medling är en alternativ eller parallell metod att behandla ett brottmål. Vid en medling träffas parterna i brottmålet och det brott som har skett samt följderna av detta behandlas under ledning av förlikningsmän. Medlingens mål är att åstadkomma en överenskommelse som båda parterna är nöjda med. I många fall kan man tack vare en medling helt undvika behandling i domstol. Att delta i medling är kostnadsfritt och frivilligt. Länk till balken anvisningar: Till den som funderar på medling

En rättegång bakom stängda dörrar betyder att rättegången, i motsats till normal praxis, inte är offentlig.

Begränsad förundersökning kan utföras av polisen i enkla och klara fall, där det i lagen inte har fastställts ett straff på över sex månader fängelse.

Muntligt förfarande är det vanligaste sättet att behandla våldsbrott i rätten och då hörs parterna personligen.

En otillräknelig person är oförmögen att förstå sammanhanget mellan orsak och påföljder och konsekvenserna av sitt handlande. Utifrån otillräknelighet kan gärningsmannen undgå straff eller få ett lindrigare straff. Domstolen beslutar om otillräknelighet. I allmänhet krävs en sinnesundersökning av gärningsmannen som grund för beslutet.

Tillräknelig är en person som har fyllt 15 år och som förstår betydelsen och konsekvenserna av sin handling och därmed kan straffas för det brott som har begåtts. Ifall han eller hon är under 15 år eller på annat sätt oförmögen att förstå betydelsen och konsekvenserna av sin handling är han eller hon otillräknelig och kan inte straffas för det brott som har begåtts. Om han eller hon konstateras vara delvis otillräknelig kan straffet vara lindrigare än i normala fall.

Åtalsprövning är åklagarens bedömning av den person som misstänks för brott och om ett brott har begåtts och om det finns tillräckligt med bevis för ett åtal. Ett åtal måste väckas när det föreligger sannolika skäl som talar för att den för brottet misstänkte är skyldig. Åtalsprövningen utförs av åklagaren som är en statlig myndighet. Brottsprocess.

Den åtalade är en person över 15 år som i rätten försvarar sig mot straffrättsliga krav. I allmänhet används benämningen svarande för den misstänkte.

Åklagaren är en statlig myndighet vars uppgift är att ombesörja att det straff som avses i lagen utdöms för brottet. Vid behov lämnar han eller hon en stämningsansökan till tingsrätten, till följd av vilken han eller hon kommer att väcka åtal mot den misstänkte.

Beslut om åtalseftergift är åklagarens motiverade beslut att inte väcka åtal i brottmålet. Sådana motiveringar är till exempel att det inte finns tillräckligt med bevis eller att brottet är lindrigt eller att det enligt lag är preskriberat. I detta fall avslutas behandlingen av brottmålet, såvida inte brottsoffret använder sin sekundära rätt att väcka åtal och då kan han eller hon själv väcka åtal mot den misstänkte.

Ett vittne är en person som kan höras under förundersökningen och rättegången. Ett vittne är skyldigt att sanningsenligt berätta allt som ha eller hon känner till om det som har skett. Även brottsoffret kan höras i bevissyfte.

Länk till jm:s guide till vittnen

Brottsoffret har sekundär rätt att väcka åtal, vilket betyder att han eller hon själv kan inlämna ärendet för behandling i tingsrätten såvida åklagaren har fattat beslut om åtalseftergift. Då uppstår även en större kostnadsrisk för offret. Ifall han eller hon förlorar målet kan det hända att han eller hon är tvungen att betala kostnaderna för såväl sitt eget som den motsatta partens rättsbiträde. Innan man använder sig av rätten att väcka åtal är det skäl att konsultera en lagfaren expert.

En stödperson är brottsoffrets stödperson som hjälper och stöttar honom eller henne under hela brottsprocessen.

Länk till balken tjänster, där man berättar mer om RIKUs stödpersoner

Ett domslut är domstolens beslut av vilket framgår uppgifter om parterna, vittnen och experter, de dömda och de som är berättigade till skadestånd samt summor och domar.

Brottslig försumlighet avser en försumlig eller oaktsam handling. I detta fall har gärningsmannen inte iakttagit tillräcklig varsamhet vid handlingen vilket har lett till att skadan har uppstått. Även för en sådan handling kan straff utdömas.

Spärrmarkering avser att uppgifter om hemkommun och adress i befolkningsdatasystemet för den person som beviljats spärrmarkering endast får överlämnas till behöriga myndigheter. En person som känner sig hotad kan ansöka om spärrmarkering för sig själv hos magistraten.

Länk till balken anvisningar där man berättar om spärrmarkering

Utredare är vanligtvis en polis som utreder ett brottmål.

En utredningsledare är en person under vars övervakning och ledning utredarna arbetar med att utreda brottet. Denne är i allmänhet en anhållningsberättigad tjänsteman, oftast en polis på kommissarienivå.

Kravskrivelse är en handling där till exempel brottsoffret inlämnar skadeståndskrav till följd av brottet till tingsrätten.

Skadestånd är ett penningbelopp eller annan överenskommen gottgörelse som gärningsmannen ger den som har blivit utsatt för handlingen i syfte att täcka den orsakade olägenheten. Om man avsiktligt eller genom brottslig försumlighet orsakar en annan skada är man i regel skyldig att ersätta den orsakade skadan. Länk till balken anvisningar, där man berättar om skadestånd

Svaranden är åtalad då åklagaren har beslutat väcka åtal. Den åtalade kallas svaranden i rätten.

Ett brott som faller under allmänt åtal är ett sådant brott som polisen kan utreda och för vilket åklagaren kan väcka åtal, även om målsäganden inte yrkar på straff. De flesta brotten faller under allmänt åtal. Vissa av de lindrigare brotten utgör målsägandebrott, vilket betyder att polisen endast kan undersöka ärendet ifall målsägaren har meddelat polisen eller åklagaren att han eller hon yrkar på straff för gärningsmannen. Ifall målsägaren drar tillbaka sitt yrkande på straff under pågående förundersökning avbryter polisen förundersökningen. Åklagaren har rätt att väcka åtal enligt allmänt intresse även i vissa målsägandebrott – till exempel våld i hemmet – fastän målsäganden inte yrkar på straff för gärningsmannen.

Allmänt intresse avser hela samhällets intressen.

Enskilt intresse avser en enskild persons intresse.