Varför började vi vid Brottsofferjouren utveckla ett beredskapssystem? Det viktigaste är naturligtvis att trygga genomförandet av offrens stödtjänster och rättigheter även vid stora kriser relaterade till brott och där offren är många. I praktiken var dataintrånget i Vastaamo en sådan enskild händelse som fick fart på Brottsofferjourens beredskapsprocess.
Vastaamo-fallet överraskade branschens aktörer med sin omfattning och svårighet. I slutet av oktober 2020 befann vi oss i en situation utan dess like. Uppskattningsvis 30 000–40 000 klienter vid psykoterapicentret hade utsatts för ett hänsynslöst dataintrång och flera av dem även för brutal utpressning. Det som krävde snabba åtgärder var att läckan av offrens uppgifter även innebar en risk för identitetsstöld för dem. Detta å sin sida skulle senare kunna leda till bedrägerier.
Vid Brottsofferjouren inleddes de hjälpande åtgärderna rekordsnabbt och de organiserades undantagsvis även på veckosluten, men allt detta genomfördes på ad hoc-basis utan planmässigt beredskapssystem inklusive larmscheman. I praktiken innebar det bland annat att då beslutet om extra söndagsjour i Brottsofferjourens 116 006-telefontjänst hade fattats på söndag morgon den 25.10.2020 började man be arbetstagare ha jour genom att ringa dem på deras lediga dag utan förvarning. Genast dataintrånget blev offentligt började sammanställa ett omfattande informationspaket med anvisningar på Brottsofferjourens webbsidor och detta arbete fortsatte även hela helgen.
Terrorismdirektivets skyldigheter
En annan betydande faktor är EU:s s.k. terrorismdirektiv från år 2016 vars lagändringar avseende verkställandet genomfördes år 2018 i Finland. Som professor Minna Kimpimäki skriver i sin RIKUtema-artikel ”Terrorism utmanar rättssystemet”, ställer terrorismdirektivet även krav på organiseringen av stödtjänster för offer. I Finland har man kommit fram till att dessa stödtjänster riktade till offer för terrorism ska organiseras som en del av Brottsofferjourens allmänna stödtjänster för offer.
I artikel 24 i direktivet konstateras även att ”Medlemsstaterna ska säkerställa att det finns mekanismer eller protokoll som medger att stödtjänster för offer för terrorism aktiveras inom ramen för medlemsstaternas nationella infrastrukturer för insatser vid nödsituationer.” Just detta är det fråga om då vi vid Brottsofferjouren utvecklar vårt beredskapssystem. Det räcker inte att vi har ett system för att tillhandahålla tjänster. Det ska även snabbt kunna tas i bruk vid en attack. Brottsofferjouren har även fått ytterligare finansiering från justitieministeriet för utveckling och upprätthållande av beredskapssystemet.
EU-kommissionen följer upp hur medlemsstaterna i praktiken har genomfört direktivets skyldigheter. Brottsofferjourens beredskapssystem är en viktig del av genomförandet av Finlands internationella skyldigheter. Även om terrorismdirektivet bokstavligen avser specifikt offer för en terroristisk gärning är det klart att stödtjänsterna aktiveras på samma sätt även i sådana omfattande våldssituationer som inte är eller som ännu inte har fastställts som terroristiska. Ofta avgörs ärendet först under rättegången och de hjälpande åtgärderna kan inte vänta på rättens avgörande.
Genomförandet av offrens rättigheter
Rättigheterna för offer och anhöriga till offer för olika omfattande brott ska genomföras oberoende händelsens omfattning. I praktiken är rättsprocessen dock inte likadan som vid ett stort antal offer. Man har till exempel varit tvungen att hålla förhören av offren i Vastaamo-dataintrånget elektroniskt eftersom polisens resurser inte skulle räcka till för att personligen förhöra över 25 000 målsägande som gjort brottsanmälan.
I skrivande stund, i november 2022, har kring 7 000 målsägande deltagit i det elektroniska förhöret. Det vill säga endast en fjärdedel av de som gjort brottsanmälan hade fyllt i förhörsblanketten och framställt eventuella skadeståndsanspråk. Det kan hända att alla som gjort anmälan inte längre är motiverade att gå igenom rättsprocessen, men det är också väldigt troligt att informationen om det elektroniska förhöret inte har nått alla offer.
I utvecklingen av beredskapssystemet ska man i fortsättningen bättre beakta även rättigheterna för offer i större brottshändelser och tydliga processer för motsvarande situationer måste skapas i vårt rättssystem. Hur skulle man till exempel organisera framställandet av offrens krav i en rättegång med tusentals målsäganden?
Ämnet i RIKUtema som utkommer nu är beredskap. Ämnet granskas såväl ur offrens som hjälparnas synvinkel. Beredskap är ett eget kompetensområde och Brottsofferjourens senaste 1,5 år har varit en viktig lärotid.
Leena-Kaisa Åberg
verksamhetsledare
Brottsofferjouren
Läs mera
Brottsofferjouren ger ännu bättre stöd för offer i omfattande brottshändelser
Vad är ett terroristbrott?