Skolvåld gör ont – och kan påverka livet långt in i vuxen ålder

Skolvåld, alltså mobbning i skolan, är olämpligt eller våldsamt beteende mellan elever. Det kan ta sig uttryck på många olika sätt:

Fysiskt våld (till exempel att slå, sparka, knuffa eller strypa)
Psykiskt våld (till exempel att kalla någon för namn, förminska eller utesluta någon)
Att skada eller stjäla någons egendom
Förtal, skvaller och att prata illa bakom ryggen
Hot och utpressning

Trots namnet sker skolvåld inte alltid bara i skolan – trakasserier kan också förekomma på fritiden, till exempel via telefon, sociala medier, hobbyverksamheter eller andra sammankomster för barn och unga.

Mobbning i skolan och på fritiden är tyvärr en del av vardagen för många barn och unga. De som blir utsatta får ofta leva med rädsla, ångest och ständig oro. Våldet och trakasserierna påverkar barnets självkänsla och lämnar spår i både kropp och själ.

I värsta fall kan erfarenheterna påverka en långt in i vuxenlivet. Upprepad mobbning är våld – och våld lämnar alltid spår. Våld påverkar på olika sätt alla som är inblandade.

Läs mer: Barn och unga som brottsoffer: Mobbning

Skolvåld kan leda till straff

Skolvåld nämns inte som ett eget begrepp i brottsbalken, men de handlingar som används vid mobbning kan vara desamma som vid brott. Mobbning kan till exempel innehålla:

misshandel
utpressning
stöld
skadegörelse
hot
olaglig frihetsberövning
tvång
ärekränkning

Skolvåld kan också enbart bestå av psykiskt våld, som är svårt att försvara sig mot.

Att använda våld, hota, kränka någons ära eller förstöra egendom är förbjudet enligt lag och kan uppfylla rekvisiten för ett brott. Den som begår handlingen kan ställas till ansvar både brottsligt och skadeståndsrättsligt.

Enligt finsk lag ställs den som är under 15 år inte inför rätta, men hen kan ändå bli ersättningsskyldig.

Vad kan man göra vid skolvåld?

Om du blir mobbad i skolan – berätta för dina vårdnadshavare eller en annan trygg vuxen.
Berätta också för skolpersonalen – lärarna ser inte alltid vad som händer.
När skolan får veta om mobbning ska de agera snabbt och försöka reda ut situationen. Skolan ska också kontakta vårdnadshavarna till de inblandade.
Om skolan inte kan lösa situationen själva kan hjälp begäras från till exempel polisen eller socialtjänsten. Skolpersonal har i vissa fall skyldighet att göra en barnskyddsanmälan och en polisanmälan.
Vid långvariga eller svåra fall av mobbning kan det behövas hjälp av flera yrkesgrupper. På många orter finns då möjlighet att få stöd genom Ankkuri-verksamheten. Ankkuri-team består av experter från polisen samt social-, hälso- och ungdomssektorn.
Mobbning kan också behandlas inom ramen för medling i brott- och tvistemål med personer utanför skolan.

Du är inte ensam

Skolvåld lämnar spår – både hos den som blivit utsatt och hos personens närstående. Det är viktigt att inte bli ensam med sina upplevelser. Att prata med en närstående eller professionell kan hjälpa dig att bearbeta det du varit med om och förstå att det aldrig är offrets fel.

Brottsofferjouren 116 006 | RIKUchat | Juridisk rådgivning 0800 161 177
MLL – Mannerheims barnskyddsförbund erbjuder stöd för barn och unga samt deras vårdnadshavare. Unga som mobbats kan till exempel få stöd i grupp.
Stöd- och rådgivningscentret Valopilkku erbjuder eftervård baserad på kamratstöd för dem som upplevt mobbning, stöd till familjer samt rådgivning i akuta mobbningssituationer. Tjänsterna är rikstäckande och kostnadsfria.
Sekasin-chat för unga 12–29 år
Apuu-chat för barn 7–15 år