Brottsofferjourens (RIKU) organisationsstruktur och verksamhet anpassas på grund av minskad och osäker finansiering samt ökade kostnader. Anpassningen innefattar strukturella förändringar och begränsningar av tjänster. Stöd till brottsoffer, deras närstående och vittnen kommer fortsättningsvis att erbjudas nationellt via telefon, nätet och fysiska möten.
De strukturella förändringarna innebär att antalet serviceställen minskar och att en regionindelning förändras. Samtidigt minskar antalet organisationer som koordinerar RIKUs verksamhet. Förändringarna trädde huvudsakligen i kraft i början av 2025.
Vid årets början har RIKU 24 serviceställen, jämfört med tidigare 31. Bland de nedlagda serviceställena finns fyra där det inte funnits lokal personal. I Södra Finland kommer dessutom vissa förändringar att ske i serviceställestrukturen.
Serviceställena är administrativt en del av regionkontoren. Från och med 2025 finns det sex regionkontor, då ett nytt regionkontor för Lappland och Norra Finland har inlett sin verksamhet. Tidigare var Lappland och Norra Finland separata regionkontor.
Målet med anpassningsåtgärderna har varit att minimera personalnedskärningar, men de har inte helt kunnat undvikas. Förändringarna berör ett fåtal anställda.
“Den osäkra finansieringssituationen vi upplevde förra året har varit tung för personalen. Under de senaste månaderna har Brottsofferjourens struktur anpassats till de förändrade resurserna. Vi fortsätter nu vårt arbete för att hjälpa och stödja brottsoffer från en ny utgångspunkt”, säger RIKUs verksamhetschef Leena-Kaisa Åberg.
Små förändringar i innehållet av RIKUs tjänster
Brottsoffer, deras närstående och vittnen i brottmål kommer även fortsättningsvis att få stöd från RIKU i hela Finland. Tjänsterna är avgiftsfria och erbjuds via telefon, nätet och fysiska möten.
RIKUs sätt att producera tjänster förändras inte avsevärt, men till exempel den så kallade Visitor-verksamheten, det vill säga regelbunden jour på vissa skyddshem och polisstationer, kommer att avvecklas.
Innehållet och omfattningen av den service som erbjuds till klienterna kommer att bedömas under våren. Samtidigt inleds ett internt utvecklingsprojekt med syfte att effektivisera tjänsterna genom digitala lösningar.
Kärnan i RIKUs verksamhet är en grupp på cirka 570 engagerade och utbildade frivilliga. Förändringarna kan påverka frivilligverksamheten i områden där personalen nu kommer att handleda frivilliga på längre geografiskt avstånd än tidigare.
“Vi hoppas att vi inte igen hamnar i en liknande situation av finansieringsosäkerhet som förra året. Snabba förändringar kräver ständig anpassning och orsakar förvirring. För brottsoffrens rättigheter är det viktigt att stödtjänster kan bedrivas långsiktigt”, säger Åberg.
Brottsofferjouren drivs av Finlands Röda Kors, Förbundet för mödra- och skyddshem, MIELI Psykisk Hälsa Finland, Mannerheims Barnskyddsförbund, Finlands Settlementförbund och Kyrkostyrelsen. Verksamheten koordineras nationellt av MIELI rf.
De huvudsakliga finansiärerna är Justitieministeriet samt Social- och hälsoorganisationernas understödscentral (STEA). RIKUs grundläggande verksamhet finansieras huvudsakligen genom statsbidrag från Justitieministeriet, vilka särskilt riktas till produktionen av de allmänna stödtjänster för brottsoffer som föreskrivs i brottsofferdirektivet och det offentliga serviceuppdraget. Viss finansiering erhålls även från välfärdsområden och kommuner. Den extra julgåvan på 150 000 euro som beviljades av riksdagen för år 2025 möjliggör fortsatt stödverksamhet för vittnen och stärker stödet för offer för våld i nära relation.
Justitieministeriets grundbidrag för år 2025 uppgår till 4 735 000 euro, jämfört med 4 800 000 euro år 2024. Nivån på statsbidraget har under flera år inte hållit jämna steg med kostnadsutvecklingen. Förra årets finansiering förstärktes med en julgåva på 200 000 euro riktad till grundläggande tjänster.