Seri-stödenheterna har revolutionerat tjänsterna för offer för sexualiserat våld, men även andra aktörer behövs i arbetet för offrens bästa
I dag får ett offer för sexuellt våld all nödvändig hjälp i det inledande skedet samlat på ett och samma ställe – på en Seri-stödenhet. För att säkerställa högkvalitativt fortsatt stöd behövs dock fortfarande även andra aktörer, såsom organisationer.
Seri-stödenheterna kom till år 2015, då Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet – den så kallade Istanbulkonventionen – trädde i kraft i Finland. Artikel 25 i konventionen förpliktar till att inrätta stödenheter för personer som utsatts för sexuellt våld.
Den första Seri-stödenheten öppnades i anslutning till Kvinnokliniken i Helsingfors år 2017. I dag finns det sammanlagt 25 stödenheter, och deras nätverk täcker hela Finland – från Åland till Ivalo.
Tjänsterna för offer för sexuellt våld har förbättrats avsevärt i och med utvecklingen.
Katja Kero
”Tidigare var offrens vård splittrad efter det första besöket. Nu finns allt under ett tak, och vi vet att vården verkligen fortsätter. Vi vet att en vårdare ringer till offret nästa vardag efter det första besöket och frågar hur hen mår.”
Så beskriver Katja Kero förändringen. Hon är ansvarig läkare vid Seri-stödenheten på Åbo universitetscentralsjukhus.
Lågtröskeltjänst och stöd för personer som utsatts för sexuellt våld
På ett Seri-stödenhet får den som utsatts för sexuellt våld omfattande stöd i det akuta skedet efter våldet. Tjänsten är avsedd för alla, oavsett kön.
På stödenheterna tas till exempel prover för en eventuell rättsprocess, man erbjuder medicinsk vård och traumastöd samt informerar om och hänvisar till andra tjänster.
”Det är en avgiftsfri lågtröskeltjänst i en akut situation av sexuellt våld. Man kan komma till Seri-stödenheten ensam eller tillsammans med en närstående, utan remiss. Alternativt kan en myndighet, till exempel polisen, hänvisa till tjänsten,” berättar Jenni Krogell, specialsakkunnig inom förebyggande av sexuellt och närståendevåld vid Institutet för hälsa och välfärd (THL).
Jenni Krogell
THL samordnar verksamheten vid Seri-stödenheterna. Krogell berättar att stödenheten oftast är placerad vid förlossnings- eller gynekologiska avdelningen på ett universitetssjukhus eller centralsjukhus, men det finns också mindre stödenheter. Verksamheten samordnas oftast av en ansvarig läkare och en barnmorska eller sjukskötare, men personalresurserna varierar mellan enheterna.
Alla stödenheter tar emot klienter som är minst 16 år gamla, men till exempel i Åbo kan även något yngre personer få stöd.
I Åbo har man arbetat flitigt för att öka kännedomen om tjänsten
Överläkare Katja Kero berättar att vid mottagningen på Åbo Seri-stödenhet arbetar en läkare, en sjukskötare, en krisskötare, en socialarbetare, en sjukhuspräst och en sexualrådgivare. Vid mottagningen finns dessutom en psykiatrisk sjukskötare för ungdomar tillgänglig på deltid.
”Tack vare detta är det enkelt att skräddarsy vården för unga enligt principen om allt under ett tak.”
Under jourtid arbetar ett barnmorsketeam. Det består av barnmorskor och sjukskötare som själva har velat gå med i teamet.
”Till jourteamet har de personer sökt sig – och antagits – som är motiverade och anser att verksamheten är viktig. Jag tycker att det är en av Seri-stödenhetens viktigaste framgångsfaktorer.”
I Åbo satsar man på att utveckla personalens kompetens.
”De nya jourläkarna vid Kvinnokliniken samt de sjukskötare som vill gå med i teamet får introduktion i form av simuleringsträning, där man övar på provtagning och intervjuteknik.”
Information om Åbo Seri-stödenhet har spridits till allmänheten på innovativa sätt.
”Barnmorskorna har gjort ett värdefullt arbete under ledning av Jenni Rautio och Pirita Hornaeus genom att tillsammans med aktörer från tredje sektorn delta i olika evenemang.”
Sommaren 2024 lanserades kampanjen ”det är okej att festa, men inte att trakassera” Inom kampanjen har restaurangägare i Åboregionen fått information och verktyg för att ingripa i situationer där sexuella trakasserier eller sexuellt våld förekommit.
Det är viktigt att söka hjälp snabbt, även om det kan kännas svårt
Man kan söka sig till en Seri-stödenhet inom en månad från upplevelsen av våld. DNA-prover kan tas inom sju dygn från händelsen, och det är inte meningsfullt att fotografera eventuella skador om lång tid har gått. Enligt Krogell och Kero vore det ytterst viktigt att den som utsatts för sexuellt våld söker hjälp i ett så tidigt skede som möjligt.
Tyvärr är sexuellt våld ofta förknippat med känslor av skuld och skam, vilket kan hindra en från att söka hjälp. Därför har tröskeln till att kontakta en Seri-stödenhet gjorts så låg som möjligt. Det krävs till exempel inte att man gör en brottsanmälan för att få tillgång till tjänsten*. Kero berättar att rättsmedicinska prover vid behov kan sparas i flera år.
”Om det har gått mer än en månad sedan händelsen, kan offret från Seri-stödenheten hänvisas till hälsocentralen, rådgivningen, företagshälsovården eller tjänster som tillhandahålls av organisationer,” säger Kero.
Brottsofferjouren är en viktig samarbetspartner
På Seri-stödenheten skräddarsys hjälpen individuellt utifrån offrets behov. Viktiga samarbetspartners är till exempel andra hälso- och sjukvårdstjänster, polisen, socialtjänsten och organisationer.
”Om offret har problem med rusmedel eller psykisk ohälsa tas kontakt till tidigare vårdkontakter,” säger Krogell.
Krogell berättar att även samarbetet mellan olika stödenheter är tätt. De större stödenheterna erbjuder sitt stöd till mindre enheter i närområdet. Om en person utsätts för sexuellt våld på annan ort än sin hemkommun kan hen söka hjälp vid den närmaste stödenheten. Därifrån förs vården så småningom över till stödenheten på personens hemort.
På Seri-stödenheten följs offrets situation upp och stöd erbjuds i minst ett halvt år. På vissa stödenheter, som i Åbo, pågår uppföljningen i ett år. Ofta skulle offret dock behöva stöd under ännu längre tid.
”Rättsprocesser är ofta långsamma. Offret kan ha börjat återhämta sig något när det är dags för den fas där hen ska kunna berätta om det som hänt i domstol. Det kan åter väcka den traumatiska händelsen som psykiska symptom,” berättar Kero.
I utdragna situationer är Brottsofferjouren (RIKU) en särskilt viktig samarbetspartner.
”RIKUs anställda och frivilliga gör ett värdefullt arbete. Det trygga stödet och kunskapen som RIKUs stödperson erbjuder har enligt offren varit oerhört viktigt i svåra och påfrestande stunder,” säger Kero.
Finansieringen av organisationer som hjälper offer borde tryggas
Krogell berättar att antalet klienter vid Seri-stödenheterna har ökat år efter år, och ökningen förväntas fortsätta i framtiden.
Enligt Krogell finns det särskilt förbättringsbehov i att nå de mest utsatta grupperna.
”Vi vet till exempel att offer för våld i nära relationer är underrepresenterade bland stödenheternas klienter.”
Krogell anser dessutom att det är viktigt att sprida kunskap om att det inte bara är kvinnor som utsätts för sexuellt våld, utan även män och personer med annan könsidentitet.
Kero lyfter fram vikten av förebyggande åtgärder i arbetet mot sexuellt våld.
”Förändring handlar inte bara om lagstiftning utan börjar också med fostran och ärlig igenkänning av missförhållanden – till exempel när det gäller sexuella trakasserier.”
Både Kero och Krogell uttrycker oro över nedskärningarna som riktats mot aktörer inom tredje sektorn.
”Vi skulle inte klara oss utan tredje sektorn när det gäller att ordna högkvalitativ fortsatt vård. Statlig och annan finansiering till organisationer som hjälper offer måste tryggas,” säger Kero.
Till personer som utsatts för sexuellt våld har Kero och Krogell viktiga budskap:
”Även om våra klienter har varit med om svåra saker tänker jag alltid att Seri-stödenheten är det bästa stället för offret att komma till. Jag hoppas att vi kan påverka offrens liv på ett positivt sätt, stärkande och med hopp,” säger Kero.
”Sexuellt våld är en allvarlig sak, men det går att återhämta sig. Det viktiga är att få hjälp i tid, så att återhämtningen kan börja så snabbt som möjligt,” säger Krogell.
*Frivilligheten i att göra en brottsanmälan gäller inte minderåriga offer. Lagen förpliktar anställda inom hälso- och sjukvården att göra en barnskyddsanmälan och en brottsanmälan om de i sitt arbete möter en minderårig som har blivit utsatt för ett sexualbrott.
Justitieministeriet bereder den lagstiftning som krävs enligt direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet. I direktivet anges att det ska finnas ett tillräckligt antal stödenheter för offer för sexuellt våld. Dessa bör också vara geografiskt fördelade med hänsyn till medlemsstatens geografi och befolkningsstruktur. Direktivet ska vara nationellt genomfört senast i december 2027.