Nätbrott kräver ny slags kunskap av de frivilliga hjälparna

Irma har länge arbetat som frivillig vid RIKU och hjälper bland annat offer för datasäkerhetsbrott. Anu Laitila är med i KyberVPK som på frivilligbasis hjälper personer som fallit offer för cyberkriminalitet.

Irma har personlig erfarenhet av att falla offer för dataläckage och påföljande brott. För kring tio år sedan läckte hennes egna personuppgifter ut på nätet och utnyttjades.

– Jag är fortfarande rädd för att mina personuppgifter ska missbrukas igen. Den risken finns fortfarande men jag ligger inte vaken om natten på grund av det, säger Irma.

Hon arbetade som frivillig vid RIKU redan innan hon själv föll offer för dataläckaget men den personliga erfarenheten har gett henne kunskap för att särskilt hjälpa andra som varit med om liknande situationer.

– Inom området där jag arbetat har det till exempel förekommit fall av penningbedrägerier där gärningsmännen lyckades lura folk på pengar.

Hur är det att falla offer för brott?

– I mitt fall läckte adresser, hemliga telefonnummer och personbeteckning ut. Därefter inleddes en rättsprocess som pågick i flera år. Mina personuppgifter har missbrukats flera gånger. Först kom en datorbeställning som jag lyckligtvis kunde annullera. Det har kommit lustgaspatroner. Snabblån har tagits i mitt namn. Varje gång har jag gjort en brottsanmälan och det har räddat mig från ekonomiska förluster, säger Irma.

Man kan klara det här.

– Till en början var det skrämmande eftersom det var ett ganska nytt fenomen för tio år sedan och man visste inte riktigt hur man ska agera vid personuppgiftsläckage. Det fanns alltid en rädsla för att det skulle komma varor och fakturor men som tur har ingen knackat på dörren. Jag låg sömnlös om nätterna. Det känslomässiga spektrumet var brett. Sedan då jag hittade metoder, att jag kunde ta ett frivilligt kreditförbud och få hjälp från RIKU, återfick jag nattsömnen.

Nu vet hon hur hon ska agera och hon har även nytta av det då hon hjälper offer för motsvarande brott.

– Man kan klara det här. Det är budskapet som jag av egen erfarenhet kan ge offren.

Penningbedrägerier är ofta även kopplade till skam

– Jag skämdes inte eftersom det var mina personuppgifter som hade läckt ut, men om någon har placerat en större summa pengar i bedrägerier kan skammen vara så stor att man inte ens vill tala om det. Offren känner skam över hur de kunde ta så fel, att smarta människor som de är borde de ju inte ha tagit så fel. Särskilt män känner att det är skamfyllt att bli lurad, berättar Irma om sina erfarenheter som hjälpare.

Enligt Irma skäms ofta också äldre människor över att ha fallit offer för brott och vill glömma det hela.

–Det lönar sig alltid att söka hjälp. Man ska inte bli ensam med sin skam trots att det känns svårt. Tveka inte att ta kontakt med RIKU så går processen framåt och vid RIKU skyller ingen på offret.

Hurudan hjälp får offret från RIKU?

Irma tror starkt på kamratstöd.

– Då personen som hjälper även har egen erfarenhet av hur man agerar, vilka hjälpmetoder som finns, hur man samarbetar med polisen, hur man beter sig och stöder vid förhör så blir man säkrare på sina egna handlingar, berättar hon.

Hon upplever själv att polisen hittar cyberkriminella rätt så bra.

Vid RIKU kan offret få experthjälp, juridisk rådgivning och stöd under rättegången.

Brottsanmälan besparar från ekonomiska svårigheter

Irma betonar vikten av brottsanmälan.

Varje gång har jag gjort en brottsanmälan och det har räddat mig från ekonomiska förluster.

– Jag instruerar även mina bekanta att köpa ett frivilligt kreditförbud från Suomen Asiakastieto och Dun & Bradstreet (tidigare Bisnode). Till exempel frågar försäljare av telefonabonnemang och nätbutiker som erbjuder delbetalning ofta efter kredituppgifter och i mitt fall ser det ut som att jag har betalningsstörningar och därför kan ingen handla i mitt namn. Själv har jag dock ett intyg på att mitt kreditförbud är frivilligt. Det här har gett mig nattsömnen tillbaka då jag vet att jag åtminstone inte får ekonomiska förluster, säger Irma.

Fler praktiska tips för personer som fallit offer för dataintrång finns till exempel på Suomi-fi-tjänsten: Har du blivit utsatt för dataläckage eller dataintrång?

Blir man på något sätt kvitt problemet?

Telefonnumret kan man ju alltid byta, och besväret är rimligt – adressändring däremot kräver flytt vilket medför större besvär.

– Då jag frågade polisen efter den senaste nätstölden om man någonsin slipper detta helt så sa polisen att endast om man byter namn och personbeteckning, säger Irma.

Tillstånd för att byta personbeteckning beviljas endast i exceptionella situationer.

En ändring av personbeteckningen innebär att alla kort ska förnyas och det känns jobbigt för Irma.

– Men jag har bestämt att om det ännu kommer ett stort brott så då måste jag göra förändringar. Jag måste slippa detta någon gång.

KyberVPK hjälper offer för cyberkriminalitet

Anu Laitila arbetar som frivillig vid KyberVPK där en särskild målgrupp är aktörer och instanser inom hälso- och sjukvårdsbranschen som inte har möjlighet att köpa tjänster utifrån.

– Vastaamofallet var faktiskt vårt första fall där vi hjälpte privatpersoner. Det var stort då det fanns över tiotusentals offer. Vi började göra en lista över åtgärder för offren, om hur man ska agera för att skydda sig från identitetsstölder. Under ett veckoslut fick vi en omfattande lista och den finns fortfarande på våra webbsidor.

– Senare började vi samarbeta med Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, Cybersäkerhetscentret och RIKU. Det gav upphov till allt möjligt: Hjälpa offer genom Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas dataläckage-guide, hjälpa offer i Facebook och Jodel, där vi fortfarande svarar på frågor, berättar Laitila.

– Det är oftast företag som utsätts för utpressning. Ett brott är alltid ett brott men det känns nog särskilt skamlöst att utpressa enskilda människor med känsliga uppgifter, säger Laitila.

Cyberkriminaliteten är förvirrande för offer

Cyberkriminalitet är ett relativt nytt fenomen och många vet inte hur man ska agera som offer.

– Vi fick många oroliga meddelanden av bekanta i Vastaamofallet. Människorna var i chock eftersom de inte visste vad som riktigt hade hänt och vad de borde göra. Någon uttryckte det bra, att det lite är som att man går på svag is och inte vet när den brister, säger Laitila.

Det lite är som att man går på svag is och inte vet när den brister.

Att falla offer för cyberkriminalitet är också tungt på grund av att offret borde vidta många olika åtgärder för att minska risken för nya brott.

– Minneslistan som gjordes för offren i Vastaamofallet är helt sanslöst lång. Det tar tid och energi att gå igenom den och reagera på de olika punkterna.

Teknisk hjälp och psykiskt stöd

KyberVPK har många tekniska experter som hjälper särskilt företag i tekniska frågor, men det finns också experter som kan ge psykiskt stöd och hjälpa till med mindre saker som att ändra lösenord.

– Det finns också sådant som vi inte kan göra och vi måste vara noga med hur vi kan hjälpa och hurudana råd vi ger, säger Laitila.

Laitila säger också att det är polisens jobb att hitta brottslingarna.

– Man ska alltid göra en brottsanmälan till polisen vid brott. Vi kan ge råd om hur man kan förbättra den egna informationssäkerheten och till exempel ge råd om var man kan se om de egna uppgifterna eventuellt har läckt ut i olika dataläckage, säger Laitila.

Det känns bra att hjälpa

Både Irma och Anu upplever att det känns bra att hjälpa som frivilliga.

– Jag vill göra världen till en informationssäkrare plats och jag har en vilja att hjälpa. Dessutom lär man sig alltid något nytt i frivilligarbetet. Jag är informationssäkerhetsexpert till mitt yrke och jag har lärt mig hur de som inte är det uppfattar informationssäkerhetsfrågor – det hjälper också mig i mitt arbete, säger Laitila.

– Det är roligt att arbeta med att hjälpa andra som frivillig vid RIKU, man mår själv bra av det, säger Irma.

TEXT: Heli Yli-Räisänen

Läs mer