Diskriminerings- och hatbrott mot regnbågsmänniskor

Hatbrott, hatpropaganda och diskriminering riktas mer än genomsnittet mot regnbågsmänniskor, dvs. mot personer som tillhör en sexuell minoritet eller könsminoritet eller både och.

Med hatbrott avses brott vars motiv är att offret tillhör eller anses tillhöra en minoritet. Hatet kan riktas mot offret till exempel på grund av hens sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck.

Hatretorik är kommunikation som sprider eller hetsar till hat mot en person eller en folkgrupp på grund av personliga egenskaper. Hatretorik kan vara ett hatbrott om det uppfyller brottsrekvisit för något brott och om det finns underliggande fördomar mot någon folkgrupp.

Hatbrott kan bland annat vara ärekränkning, olaga hot och hets mot folkgrupp. Brottsmisstankar riktade mot sexuella minoriteter och könsminoriteter är ofta verbala kränkningar och misshandel. I strafflagen nämns hatbrottsmotiv som en straffskärpningsgrund.

Diskriminering på grund av sexuell läggning och familjeförhållanden är förbjudet i diskrimineringslagen. Jämställdhetslagen förbjuder å sin sida diskriminering på grund av kön, könsidentitet och könsuttryck. Förbudet gäller även diskriminering som grundar sig på att en persons fysiska egenskaper som definierar kön inte är entydigt kvinnliga eller manliga.

Människor som tillhör könsminoriteter och sexuella minoriteter kan även utsättas för strukturellt våld bland annat på grund av samhällets sociala normer. Detta kan till exempel yttra sig som fysiskt eller emotionellt våld i nära relationer, våld i skolan och gatuvåld.

Barn och unga som inte uppfyller samhällets könsrelaterade normer löper en högre risk än genomsnittet att utsättas för våld, diskriminering och att bland annat avvisas av sina föräldrar.

Sök stöd och gör en brottsanmälan

En stor del av brottsligheten riktad mot regnbågsmänniskor förblir dold. Detta kan bero på att offret på grund av skam inte vågar göra en brottsanmälan eller är rädd för att ärendet inte tas på allvar. Erfarenheter av respektlöst bemötande av myndigheter och skuldkänslor kan höja tröskeln för att göra en anmälan.

Det är viktigt att alla brottsoffer vågar anmäla brott till polisen. Alla har rätt till detta, ett brott är aldrig offrets fel.

På Setas sidor finns bra anvisningar om hur man anmäler hatbrott och hatretorik samt diskriminering och trakasserier till polisen och informerar eventuella andra relevanta parter: Seta.fi: Hatbrott och hatretorik

RIKU erbjuder råd och praktiskt stöd i rättsprocessen

Alla är välkomna till Brottsofferjourens tjänster, oberoende av könsidentitet, könsuttryck eller sexuell läggning.

Om du tvekar att göra en brottsanmälan kan RIKU erbjuda samtalshjälp och du kan be om en stödperson som till exempel kan komma med och göra brottsanmälan eller till förhör.

RIKUs jämställdhetskompetens har stärkts genom utbildningar och interna strukturer i organisationen. Om du är klient vid RIKU och vill ge respons om vår verksamhet kan du lämna anonym respons via responsblanketten. Ge respons om RIKUs verksamhet

Andra stödtjänster: Seta.fi: Stöd för hatbrottens offer och gärningsmän

Källor: Poliisin tietoon tullut viharikollisuus Suomessa 2020, Kouluterveyskysely, Oikeusministeriön esite viharikoksista sateenkaari-ihmisille 2021, Seta: Viharikokset ja vihapuhe, Setan koulutus RIKUn henkilöstölle 6/2020